Jämförelse av din lön och dina pengars lön
Syftet med sidan är att visa kraften i ränta-på-ränta och hur du med ett litet, men långsiktigt sparande och investerande, kan skapa en enorm förmögenhet. Kalkylatorn på denna sidan hänger ihop med de följande två artiklarna:
- Betala dig själv först – en uråldrig pengaprincip som gäller än idag och
- Din uppgifter som pengarnas herre är att sätta dem i arbete
Till skillnad från artiklarna ovan som innehåller färdiga räkneexempel kan du här ange dina egna värden och se hur det skulle kunna se ut för dig i din situation. Om du vill räkna ränta-på-ränta utan relation till din lön, använd denna kalkylatorn »
Den 5 februari, 2011 klockan 12:48
Gillar sånt som går att räkna ut och att stoppa in i excel-blad som formler. Får dock inte riktigt ”ihop” det med kolumnen ”pengarnas månadslön”. I ditt exempel: (1999-220)/12=148 inte 185 … eller har jag räknat fel?
Den 5 februari, 2011 klockan 13:27
Hej Conny. Tack för din kommentar. Nej, du har räknat helt rätt. Jag vände på ett minus, så nu är det korrekt. Tack för det! //jan
Den 8 februari, 2011 klockan 23:35
Hej,
Mycket trevliga inlägg och en inspirerande kalkylator!
Kan du möjligtvis programmera så att man kan lägga in värdet för avkastningsskatten från Kapitalförsäkringen själv?
Med tanke på investeringssparkontot som lanseras under 2012 där skatten sätts till 1,20%, då följer ju alla Kapitalförsäkringar med.
Skulle vara intressant att se hur mycket det skulle påverka.
Tack för bra kalkylator iaf! Man kan se potentialen i detta tänk!
Jag tror jag ska försöka sätta undan 20% varje månad istället för 10% som nu, för att få lite mer kräm i gemet!
Den 9 februari, 2011 klockan 21:59
Hej Pengar-eller-livet,
Bra idé, jag har nu lagt in den möjligheten.
Hälsningar,
//jan
Den 10 februari, 2011 klockan 06:43
En sak som jag tycker du, och samtliga pensionsrådgivare, missar är att ni alla talar om nominella värden. Faktum är att inflationen gör sin del och urholkar pengarnas köpkraft.
Om man sätter år 1980 som index så har KPI ökad med nästan 300% på 25 år. Detta gör att det faktiskt inte är särskilt intressant att titta på de nominella beloppen utan att titta på köpkraften.
Men som lite inspirationskälla och motivator så är det ett trevligt verktyg. :)
Den 10 februari, 2011 klockan 08:51
Hej Tommy!
Tack för din kommentar. Jag har tänkt på det där och min slutsats är att det faktiskt inte spelar någon roll. Häng med på mitt resonemang – för det kan vara så att jag har fel, men jag tror inte det. :-)
Min tes är nämligen att man inte behöver ta hänsyn till inflationen eftersom, som i mitt exempel ovan, pengarna är investerade i en tillgång. Inflationen kommer automatiskt att prisas in i tillgångens värde. Det vill säga att om inflationen är 2% så kommer värdet på tillgången att stiga med två procent extra. Inflationen urholkar nämligen bara ”pengar” på ett konto.
Som jämförelse: ett ägg under mellankrigstidens Tyskland kostade under en månad allt från 1 D-mark till en hel skottkärra med D-mark. Inflationen urholkade pengarnas värde, men ett ägg var fortfarande ett ägg. Hade man pengarna i kontanter var man en förlorare, hade man pengarna i ett ägg så kunde man ”skita” i inflationen eftersom värdet på ägget var konstant men priset förändrades.
Håller du med?
Hälsningar,
//jan
Den 16 februari, 2011 klockan 15:22
Jag förstår inte tabell-formen… det står såhär på första posten och de andra ser likadan ut.
31 987 1 599 -33 587 0 -2 666
dvs att det är minus på pengarnas lön och den totala summan är 0 eller -0 konstant vilket inte verkar helt rätt? Och en skatt på 1% som är större än det totala insatta beloppet. Tror nåt är vajsing här. Däremot verkar graferna se mer rätt ut.
Den 16 februari, 2011 klockan 18:14
Tack Kristian för att du rapporterade buggen! Det var helfel, men är rättat nu!
//jan
Den 16 juni, 2011 klockan 19:22
Mycket intressant räknare!
Men det känns inte rimligt att 10% skall vara det förifyllda värdet på
avkastning per år. Årlig totalavkastning på 10% är ju rimligt, men det är ju inte det som avses här vad jag förstår.
Föreslår en ändring till 4% (som man kan räkna med normalt (i bästa fall))
Mottager gärna tips på aktier med 10% direkavkastning varje år!
Den 25 november, 2011 klockan 11:45
Avanza Zero är -2,94 procent på 5 år så 10 procent per år känns väl optimistiskt.
Den 6 februari, 2012 klockan 14:33
Hade det inte varit intressant med att kunna lägga in en variabel till? Dvs. när man börjar dränera tillgången genom at tomsätta den till cache för att köpa mjölk osv. Och även välja när man väljer att inte längre tillföra mer pengar…
Den 23 april, 2012 klockan 13:06
Hej Claes-Henrik,
Jo, det är faktiskt sant. Ska fundera på hur man skulle kunna göra det.
Tack för inspelet,
//jan
Den 18 april, 2012 klockan 18:19
Hej Jan,
Kul att räkna och se! Tack för delningen!
1.När du säger nytt tillskott varje år. räknar du med att man faktisk år efter år säljer av sina fonder mm och investerar tillbaka direkt i början på nästa år?
För om man inte säljer av då kan man ju inte vara säker på att man har den avkastningen att plocka ut senare? el tänker jag fel?
2. Var får man en sån hög avkastning?
3. OM man nu sparar pengarna i kapitalförsäkringskontot, betalar man in schablonskatt oavsett om man gör vinst el. förlust (vid fsg. Då undrar jag betalar man inte in schablon skatt år efter år på pengarna som är innestående år efter år också?
4. Är det då fortfarande lönsamt att ha pengarna innestående år efter år skattemässigt?
Tack
återkommer om jag har fler frågor
mvh
Vs
Den 23 april, 2012 klockan 10:53
Hej Sv!
Tack för dina frågor och dina kommentarer,
1. Jag tror att du tänker rätt. Modellen bygger på att man återinvesterar all vinst och avkastning, samt att man lägger till nya sparpengar. Det gör man tills man har kommit upp i en summa som man är nöjd med och då börjar man att plocka ut pengarna.
2. Vad tänker du på med ”Hög avkastning”. Se gärna inlägget om Freja på bloggen. Men jag räknar mellan tummen och pekfingret att 6 % = fonder, 8 % = Stockholmsbörsen, 14 % = Investmentföretag, 16 % = better Globe
3. Ja. Schablonen är ca 1 % per år och du betalar oavsett om du gör vinst eller förlust. Brytgränsen då kapitalförsäkring är mer lönsamt än depå går vid ca 3.4 %.
4. Ja.
Många hälsningar,
//jan