De senaste dagarna har jag analyserat och satt mig in det här med strukturerade produkter – framförallt aktieindexobligationer, autocall-produkter och certifikat – för att se om det verkligen är något att ha i portföljen.

• Här finner du artikeln: ”Min analys av aktieindexobligationer, spaxar och andra strukturerade produkter”.
• Sedan använde jag den kunskapen för att analysera och räkna på ett riktigt case i form av ”Analys: Erik Penser Autocall Tillväxtmarknader 18 Express (CH0128613111)”

Efter att ha träffat min MasterMind-grupp idag, fick jag inspiration till att titta vidare på detta och inte minst skapa en egen alternativ produkt som fungerar på ungefär samma sätt – fast utan alla fallgropar och avgifter som finansbranschen lägger in. Därav följer här min första egna strukturerade produkt!

Räntefonden – för en stabil grund

För att göra produkten ”trygg” och ”säker” har jag valt att lägga på ett 90 %-igt -kapitalskydd. Det vill säga att du som investerare skall minst kunna räkna hem att du efter 5 år får tillbaka minst 90 % av ditt satsade kapital.

För att skapa ett sådant kapitalskydd kan vi antingen använda statsobligationer, men eftersom vi ändå vill ha en relativt hög avkastning i produkten så kan vi tänka oss en marginellt högre risk. Därför väljer jag att istället för att basera det på en obligation, basera det på en räntefond.

En bra räntefond är t.ex. Spiltans Räntefond som har en extremt låg avgift på ca 0.10 % per år. Den har en genomsnittlig avkastning på cirka 3 % per år med en Sharpe-kvot på ca 1.80 vilket är superbra.

MiniLong – kryddan som gör det intressant

Jag har valt att skapa en produkt som baserar sig på de fyra stora tillväxtekonomierna i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC-länderna) eftersom jag fundamentalt tror på att de marknaderna kommer att växa de kommande åren.

För att minimera bolagsriskerna har jag valt att basera det på ett BRIC-index, i detta fallet på det tyska DAX Global BRIC Euro-indexet. Beskrivningen av det indexet finner du nedan:

The DAXglobal BRIC Index affords access to the four leading emerging market countries Brazil, Russia, India and China (BRIC). The BRIC countries are home to more than 40 percent of the global population and comprise around 30 percent of the world resources, and thus represent a significant driver of global economic growth.

The index includes ten companies per country, which are selected on the basis of market capitalization and must have minimum liquidity, defined as daily average trading exchange turnover exceeding €1 million. The weighting of individual companies will reflect market capitalization, with a maximum individual weight of 10 percent per company and 35 percent per country. The index composition will be reviewed and adjusted once a year in September. The index will be calculated from 9 a.m. to 10 p.m. using stock prices from the respective primary exchanges in Brazil, Russia, India and China.

För att göra det hela mer intressant vill jag använda en hävstång för att öka avkastningen och kompensera för skyddet som vi har skapat med hjälp av räntefonden. Därför väljer jag att använda en MiniLong som baserar sig på indexet ovan.

Går man genom Avanzas och Nordnets utbud hittar man då BRIC MINI Long A från Royal Bank of Scotland (RBS). Den har en hävstång gentemot DAG Global BRIC indexet på 3.06. Det vill säga att för varje procent som indexet går upp, går MiniLongen upp 3.06 %.

Kombinationen är nyckeln till framgång!

För att skapa en bra produkt behöver vi nu kombinera ihop dessa två produkter på ett för oss investerare gynnsamt sätt. Man kan naturligtvis pröva olika scenarion, men jag gillar nedanstående kombination. För att kunna jämföra med de produkter som finns på marknaden utgår jag från att man investerar 102.000 SEK (där normalt de 2.000 SEK går i courtage).

Först placerar jag 77.500 SEK i räntefonden till 3.1 % ränta med ett 5-årigt perspektiv. Det kommer att efter fem år att ha ett förväntat värde på ca 90.000 SEK (77.500 x (1 + 3.1/100)⁵). Det vill säga där har vi tagit hand om ”kapitalskyddet”.

Resterande 24.500 SEK investerar jag i MiniLongen enligt ovan. Tack vare hävstången i MiniLongen får jag då en konstruktion som ger att för varje procent det underliggande BRIC-indexet ökar, så ökar värdet på MiniLongen med 3.1 %.

Om vi räknar om dessa 3.1 % på hela produktens värde, det vill säga att vi räknar in beloppet i räntefonden, ger det oss att en procents uppgång i BRIC-indexet motsvarar ca 0.75 % uppgång på hela produkten.

Risken med konstruktionen

Naturligvis finns det flera risker i ovanstående konstruktion. Om vi lämnar alla emittent-, valuta-, kredit- och övriga risker – som är samma för en produkt konstruerad av en bank – därhän och fokuserar på produktriskerna så är de som följer.

Eftersom MiniLongen använder både belåning och hävstång finns det en relativt stor risk i den. Tittar vi specifikt på den MiniLong som jag använder så ligger dagskursen på 452 € och den har en inbyggd stopp-loss på 334 € för att förhindra större förluster än insatsen. Det betyder med andra ord att om BRIC-indexet faller med mer än 35 % från nuvarande nivå, så blir MiniLongen helt värdelös – det vill säga värd 0 kr.

I det fallet får investeraren bara tillbaka pengarna i räntefonden – dvs antingen 77500 första året eller ca 90.000 SEK efter fem år. Dvs 90 % av det insatta kapitalet.

En rimlig uppskattning, baserat på en BRIC-fonder som har en medelavkastning på 6 % med standardavvikelsen 24 %, är att sannolikheten för att BRIC-indexet skall falla under 35 % där stopp-lossen utlöses är ca 5 %. Det vill säga att i 9.5 fall av 10 kommer det inte att inträffa.

Möjligheten med konstruktionen

Om vi å andra sidan tittar på möjligheten, så ger en 10 % uppgång i det underliggande BRIC-indexet en uppgång på 7,50 % på hela summan vilket jag tycker är enormt bra i förhållande till den risken man tar. Särskilt eftersom sannolikheten att man stoppas ut är bara 1 på 20.

Sannolikheten för en positiv avkastning på MiniLongen är 60 % och man slipper alla tidsgränser och utlåsningseffekter som andra strukturerade produkter eller aktieindexobligationer har. Dvs. man har möjligheten att vänta ut en temporär nedgång.

Nedanstående graf visar utvecklingen för MiniLongen (strecket) vid olika avkastningar på det underliggande indexet (x-axeln) och sannolikheten för att den avkastningen på det underliggande indexet skall inträffa. Klicka gärna på bilden för att göra den större.

I bilden syns det tydligt hur värdet på MiniLongen blir 0, i de fall att det underliggande indexet backar med 35 %.

Notera att bilden endast visar värdet på MiniLongen och räntefonden är ej medtagen i sammanhanget. Beroende på vilket år du vill addera på värdet kan du antingen addera 80.000 i slutet av första året, eller 90.000 i slutet av år 5.

Räkneexempel

Exempel 1: produkten får löpa under 5 år och BRIC-indexet ökar med totalt ca 6 % per år under de 5 åren. Räntefonden blir då värd 90.000 SEK och MiniLongen är värd ca 45.000 SEK. Det vill säga att du har då totalt 135.000 SEK.

Exempel 2: produkten får löpa under 5 år och BRIC-indexet ökar med i genomsnitt 10 % per år under de kommande fem åren och räntefonden jobbar sig upp då ser utvecklingen ut som följer:

Det betyder att efter 5 år har du ett värde på 183 370 SEK vilket ger en genomsnittlig årlig avkastning på 12.75 % (internräntan). Sannolikheten för att få ca 10 % avkastning på det underliggande indexet ligger på ca 40 %, att få en positiv avkastning över 0 % är sannolikheten runt 60 %. Med bra money-management är detta odds som jag anser är tillräckligt bra att satsa på.

Möjlighet till vidareutveckling

Det finns dessutom mängder av möjligheter att bygga vidare på ovanstående produkt, t.ex. med vinsthemtagningar och inlåsningar av vinster vid olika nivåer. Så att i gynnsamma fall redan efter ett år får tillbaka hela kapitalet med en vinst och sedan låter en mindre del av MiniFuturen löpa vidare.

Vad tänker du?

Återkom gärna med feedback då detta är min första egna konstruktion. :-)

Om du har motsatt åsikt om det jag skriver nedan – mejla eller kommentera mer än gärna!

Sammanfattning och mina tankar om Aktieindexobligationer och strukturerade produkter (spaxar)

Jag har bestämt för att i långa artiklar såsom denna skriva sammanfattningen först, på liknande sätt som man gör i vetenskapliga artiklar.

Som jag ser det har aktieindexobligationen både för- och nackdelar – med övervägande nackdelar om man kan en del om finansiella verktyg och jobbar med sin portfölj aktivt. Risken man tar med en strukturerad produkt såsom en AIO är främst den att man går miste om den alternativa avkastningen som pengarna skulle kunna ge om man placerade dem på något annat sätt.

På samma sätt blir det en trygghet för med en AIO får du, beroende på konstruktion tillbaka det mesta av det kapital som du har satt in minus avgifter. Däremot bör man då inte förvänta sig mer än den genomsnittliga avkastningen på 4 % som den norska finansinspektionen fick fram i sin undersökning.

Om man dessutom är lite aktiv så kan man konstruera en aktieindexobligation själv, relativt enkelt – och som Per Börjesson visar – så får du i 4 av 5 fall en bättre avkastning på det sättet.

Sammanfattningsvis – jag tycker att aktieindexobligationerna har sin plats på marknaden – särskilt för investerare/sparare med begränsade resurser och kunskaper om marknaden. I förhållande till den låga risken kan AIO jämföras med lågrisk alternativ såsom obligationer, räntefonder och högavkastande bankkonton.

Däremot tror jag att det kommer att dröja innan jag köper dem. Både på grund av att jag tror att alternativavkastning kommer i de flesta fall för mig att vara högre och för att jag anser att avgifterna är förhållandevis höga i förhållande till den möjliga avkastningen.

Avgiftsuttaget för aktieindexobligationen under en treårsperiod kan vara mer än 4 ggr så stort som räntefond plus aktiefondsalternativet om man antar att årsavgiften är 0,1% för räntefonden och 1,5% för aktiefonden. Dessutom är tillgången i en ränte- och aktiefond likvid och du får en marginell spread när du avyttrar den, medan en AIO behöver en andrahandsmarknad. På samma sätt har en option ett tidsvärde, dvs om du har lite otur med timingen och uppgången sker när optionen förfallit så får du ingenting.

Kanske eventuellt i framtiden som krockkudde i portföljen, men inte just nu.

Vad är en aktieindexobligation (AIO)/spax?

Kort sagt är det en kombination av en eller flera finansiella produkter som finansbranschen (läs: banker, finansinstitut m.fl.) har skapat för att tillgodose ett behov på marknaden. De flesta spaxar handlar om att lösa ”problemet” som 95 % av befolkningen har – att inte förlora pengar.

Efter osäkerhet på marknaden och aversion mot att förlora pengar utnyttjar finansbranschen att den vanlige spararens mål har sakta börjat ändras från rena vinstmål till att allt mer fokusera på trygghet och säkerhet.

Säljargumenten är som följer:

• ”Tryggt men fullt av möjligheter”
• ”En produkt med gas och broms”
• ”Du får som sämst tillbaka dina pengar”
• ”Möjlighet och trygghet i samma placering”
• Du får tillbaka nomniellt belopp
• Du tar del av eventuella uppgångar

Jag kan absolut fatta många av argumenten, men för mig dyker då frågan upp:

• Vad är den andra sidan av myntet? Vad är nedsidan?
• Om det är nu så bra, varför investerar inte alla i det? eller framförallt varför pratar aldrig de som är rikast om dessa? Varför håller de sig till rena aktier och fonder?

Den bästa jämförelsen måste då blir att de är en slags försäkring, jag ”försäkrar” mig mot en nedgång tack vare kapitalskyddet. Som med alla försäkringar uppstår då frågan:

• Vad är det då kapitalskyddet kostar?
• Hur sannolikt är det att jag behöver kapitalskyddet?

Jämför med resonemanget kring en försäkring. Det är bra att ha en helförsäkring när man väl krockar, men i de fall att det går ett antal år utan att man krockar så har man betalat i ”onödan”, många gånger är det dessutom att självrisken (jämför avgift i detta sammanhang) gör det knappt lönsamt med försäkringen.

Det råder däremot ingen tvekan om att det är en populär produkt att sälja i den svenska finansbranschen. 1997 såldes det aktieindexobligationer för 7 miljarder kronor i jämförelse med 2007 då det såldes aktieindexobligationer för nära 95 miljarder. Värdet uppgår idag till över 170 miljarder kronor och ca 4 % av hushållens sparande och de fyra storbankerna har nästan 60 % av marknaden.

Hur är en aktieindexobligation konstruerad?

Pratar man med banken eller en säljare får man höra att en aktieindexobligation är en kombination av två finansiella instrument:

• En nollkupongsobligation – det vill säga en produkt som efter en viss period förfaller och återlämnar det nominella värdet till köparen.
• En option – t.ex. ett index på någon börs, råvara, region eller motsvarande med hävstång som ger en chans till en högre avkastning.

Den vanligaste formen av aktieindexobligationer innebär att utgivaren av obligationen åtar sig att vid förfall betala tillbaka ett på förhand bestämt lägsta belopp, och att köparen istället för ränta får ett belopp som beror på hur marknaden har utvecklats under perioden.

Man skulle kunna likna det vid en typ av lån med en säkerställd lägsta avkastning. Investeraren betalar på startdagen ett nominellt belopp, vilket garanteras åter på lösendagen av utgivaren.

På samma gång som det nominella beloppet med säkerhet betalas tillbaka finns det även möjlighet till högre avkastning. Detta beror på att aktieindexobligationen är ansluten till en underliggande marknad som har potential att stiga mellan startdagen och lösendagen.

På samma gång som det nominella beloppet med säkerhet betalas tillbaka finns det ävenmöjlighet till högre avkastning. Detta beror på att aktieindexobligationen är ansluten till en underliggande marknad som har potential att stiga mellan startdagen och lösendagen.

Ovanstående bild visar aktieindexobligationens konstruktion.

Vad är nackdelen med strukturerade produkter?

Följande ser jag och flera som nackdelarna med strukturerade produkter:

• Du vet inte vad du köper – vid tecknande vet du inte vad avkastningskoefficienten som styr avkastningen kommer att bli. Den bestäms först vid löptidens början. Faktorn har en avgörande roll på avkastningens storlek.
• Du vet inte vad du betalar – när du tecknar en aktieindexobligation tar banken courtage på 1 till 3 % på det nominella beloppet. När avkastningskoefficienten har bestämts har du som kund ingen insyn kring hur den räknas fram. Det vet inte om den marknadsmässiga räntan används eller om de gör som med bolån och lägger på några tiondelar extra för större intäkter.
• Pengarna är låsta - när investeringen väl är gjord är pengarna låsta till löptidens slut. Du kan sälja din spax i förtid men andrahandsmarknaden är liten. Du vet inte om du får ett skäligt pris.
• Du går miste om aktieutdelning – eftersom kopplingen är mot index går du miste om utdelningar. Du får tillgodogöra kursstegring men ej vinstutdelning.
• Garantin är inte så mycket värd - löptiden är vanligtvis mellan 3 och 4 år, under denna perioden är sannolikheten för att marknaden backar liten, då den nästan rymmer en konjunkturcykel.
• Valutarisk – värdet kan påverkas på grund av valutan.
• Outvecklad eftermarknad – om du är ägare till en AIO och vill sälja i förtid, så finns det ingen större eftermarknad vilket kan göra det svårt att få ett skäligt pris då likviditeten på eftermarknaden är dålig.

Sparformens främst pris ligger i att när marknaden väl når en positiv trend, får investeraren inte ta del av samma procentuella utveckling som de som har investerat i ”rena” sparformer med högre risk som t.ex. fonder och aktier.

Vad är fördelen med strukturerade produkter?

Nedan följer några av fördelarna med strukturerade produkter:

• ”Säker” placering med chans till extra avkastning – nollkupongaren garanterar pengarna tillbaka medan optionen erbjuder möjligheten till överavkastning.
• Ingen valutarisk
• Bra för nybörjare – med en AIO behöver du inte följa marknaden för att veta om investeringen är lönsam eller ej. Det blir lite som lotteri, antingen får du vinst eller pengarna tillbaka.
• Inga förvaltningskostnader eftersom det är en ”låst” produkt.

Din egen aktieindexobligation vinner i 4 fall av 5!

Per Börjesson gör följande jämförelse i Sparrebellen nr 11, oktober 2007 mellan aktieindexobligationer samt en räntefond kombinerad med en aktiefond.

Alternativ A – Aktieindexobligation köpt från banken

En typisk aktieindexobligation för 100 kr består av en nollkupongobligation (obligation utan löpande ränta men med ett högre slutvärde efter t.ex 3 år) för 90 kr (som säkert blir 100 kr om 3 år) och en option på ett aktieindex på 6 kr och kostnader på 4 kr.

Alternativ B – Skapa en egen aktieindexobligation från scratch

Man köper en räntefond för 90 kr och en aktiefond för 10 kr.

Scenario 1 – Aktiemarknaden sjunker med 50 %

Med alternativ A blir optionen värdelös och spararen får tillbaka 100 kr som är slutvärdet på kupongen och det nominella värdet.

Med alternativ B ger räntefonden samma utfall som nollkupongen, 100 kr. Aktiefonden har däremot minskat med 50 % och är nu värd 5 kr. Totalt har investeraren 105 SEK, minus avgifter som vi räknar högt på 2 SEK blir det totalt ca 103 SEK.

Slutsats: Alternativ B, att skapa sin egen lösning är bättre. Ställning 0 – 1.

Scenario 2 – Aktiemarknaden sjunker med 10 %

Med alternativ A blir optionen värdelös och spararen för 100 SEK, samma som i scenarion 1.

Med alternativ B har aktiefonden sjunkt till 9 kr, räntefonden ger 100 kr, 2 kr i avgifter ger slutresultatet – 107 SEK.

Slutsats: Alternativ B, att skapa sin egen lösning är bättre. Ställning 0 – 2.

Scenario 3 – Aktiemarknaden står stilla

I alternativ A blir optionen värdelös. Spararen får tillbaka 100 kr samma som i tidigare scenarion.

I alternativ B ger räntefonden 100 kr, aktiefonden ger 10 kr – 2 kr i avgifter ger det ett resultat på 108 SEK.

Slutsats: Alternativ B, att skapa sin egen lösning är bättre. Ställning 0 – 3.

Scenario 4 – Aktiemarknaden stiger med 10 %

I alternativ A behåller optionen sitt värde och spararen får tillbaka 100 kr för obligationen och 6 kr för optionen. Totalt 106 kr

I alternativ B stiger aktiefonden till 11 kr och räntefonden ger 100 kr och 2 kr i avgifter ger totalt 109 kr.

Slutsats: Alternativ B, att skapa sin egen lösning är bättre. Ställning 0 – 4.

Scenario 4 – Aktiemarknaden stiger med 50 %

I alternativ A stiger optionen i värde med 500 % till 30 kr (den var ju satt på 6 kr och 30 / 6 = 5 = 500 %) tillsammans med nollkupongaren ger det 100 + 30 = 130 SEK.

I alternativ B ökar aktiefonden med 50 % till 15 kr och räntefonden ger 100 kr, totalt 115 kr, minus 2 kr i avgifter blir det 113 kr.

Slutsats: Alternativ A, konstruktionen med optionen är bättre än den egna lösningen. Ställning 1 – 5.

Sammanfattning av Per Börjesson

Sammanfattningsvis ger alternativet med en räntefond plus aktiefond i ovanstående exempel bättre resultat i 4 av 5 scenarion. Per Börjesson sammanfattar det även så här:

Slutsats: Aktieindexobligationer är dyra illikvida produkter som i exemplet ovan ger sämre resultat i fyra av fem utfall. Välj istället att köpa en räntefond och en aktiefond som separata produkter för att få samma riskexponering om man vill ha ”pengarna säkert tillbaks”.

Om man är säker på att börsen kommer att sjunka är det givetvis bäst att placera alla pengar i en räntefond. Om man är säker på att börsen skall stiga är det bättre att placera alla pengar i en aktiefond.

Min egen kommentar kring ovan är att om man är van investerare och man tror på en negativ marknadsutveckling, då kan man självklart även ta negativa positioner med t.ex. ETF:er såsom XACT Bear.

Strukturerade produkter från bankernas perspektiv

En fråga som jag ofta brukar ställa mig är – hur tjänar säljaren pengar på affären. Självklart skall de också tjäna pengar, men det ger ofta en annan förståelse för hela upplägget.

Jag har pratat med kompisar med mångårig erfarenhet från finansbranschen och de säger – oberoende av varandra – att mellan tummen och pekfingret så tjänar finansbranschen mellan 15 och 25 % av kundens kapital i en produkt. Om du som kund har ett stort kapital, är en bra kund och en duktig förhandlare så kan du komma undan med en avgift på mellan 5 – 7 % av ditt kapital, men aldrig under 5 %.

I t.ex. aktieindexobligationer så tas dessa avgifter ut t.ex. på följande:

• Courtaget – synligt för kunden, ofta ca 2 – 4 %
• Påslag på räntor vid olika beräkningar – t.ex. vid upplåning av kapital för kundens räkning (jämför bankernas räntenetto – det vill säga skillnaden på räntan till vilken de lånar pengar och till vilken de lånar ut).
• Påslag vid t.ex. olika valutakonverteringar
• Vid skapandet av produkter där bankerna själva är market makers
• Förvaltningsavgift av den underliggande produkten
• Avrundning vid t.ex. framräknande av konstanter och multiplikatorer
• Avrundningar och approximationer vid olika barriärnivåer
• Barriärnivåer för kunden – t.ex. att du får max 18 % avkastning medan pappret för banken kan löpa vidare
• Courtage på underliggande tillgångar
• m.m.

Det är även intressant att titta på en artikel i Dagens Industri den 30:e oktober 2010, skriver en avdelningschef på Swedbank:

”I ett mejl till finansdepartementet skriver han att aktieindexobligationer, med en genomsnittlig upplåningstid på tre år, är en allt viktigare källa till medelfristig finansiering för svenska banker.”

Analysen av ovanstående kan jag inte skriva bättre än Cornucopia, så jag citerar honom här:

Ord och inga visor. Inget snack om kunderna här inte. AIO:er har varit en källa för finansiering av de svenska bankerna. Den underliggande obligationen har banken helt enkelt sålt till kunden för att få in pengar.

AIO:er är lysande. För banken. Först tar de oftast ett ohyggligt högt courtage. Sedan får de billig finansiering, där de själva kan sätta räntan. Och i en del fall betalar man också överpriser för att få ytterligare hävstång. Eventuellt är banken också market maker för hävstångsderivatet och tjänar bra med pengar där också. Plus courtaget vid försäljning. Och under löptiden sker handeln i obligationen helt i bankens egen regi, som kan sätta kurser som det passar.

Inte undra på att Swedbank är upprörda över att AIO:er nu hotas av stabilitetsplanen. Hur skall de nu få billig finansiering?

Oberoende undersökningar

Det är även intressant att läsa följande undersökning från den norska Finansinspektionen som i sin rapport undersökte 350 strukturerade produkter, utgivna från femton banker, under perioden 1997 till och med tredje kvartalet 2007. De flesta produkterna hade en löptid på 2 till 5 år och slutsatsen blev som följer:

• 62 % av produkterna gav en genomsnittlig årsavkastning på 5 % eller lägre, före teckningsavgifter.
• 40 % av produkterna gav en genomsnittliga avkastning på 0 % eller lägre
• 34 % av produkterna gav 0 i avkastning. Förslusterna begränsades till teckningsavgiften och en förlorad avkastning på en alternativ investering.

Ett volymviktat genomsnitt för de 350 produkterna gav en årlig genomsnittsavkastning på 4 %, vilket innebär att de flesta produkterna inte gav någon överavkastning i förhållande till en riskfri investering.

Sammanfattning

Se överst på sidan…

Källor

• Norska Finansinspektionen (Kredittilsynet)
• Cornucopias blogg
• Dagens Nyheter – Liten vinstchans med aktieindexobligationer.
• Wikipedia
• D-Uppsats vid Göteborgs Universitet – Aktieindexobligationer – en lönsam sparform?
• Per H. Börjessons bok – ”Så kan alla svenska bli miljonärer”
• Per H. Börjesson – Sparrebellens nyhetsbrev

Att svenskarna skulle vara slösaktiga med pengar och sorglöst leva utan marginaler är – tvärt emot det intryck man får från mediernas rapportering – en myt.

SBAB Banks undersökning visar att den absoluta majoriteten av svenskarna har en seriös attityd till sparande, att var femte sparar mer än 20 000 kronor per år och att svenskarnas buffertsparande är förvånansvärt högt: I genomsnitt har svenska hushåll en buffert på 60 000 kronor.

Huvudpunkter i deras undersökning är alltså:

• Det genomsnittliga svenska hushållet har en buffert på 60.000 SEK

• 20 % av befolkningen sparar mer än 20.000 SEK per år
• I genomsnitt sparar svensken 9 300 SEK per år

• 40 % har ett buffersparande på överstigande 100.000 SEK
• 60 % av ensamstående hushåll har en buffert på 46.000 SEK

• 25 % av svenskarna har inga pengar kvar i slutet av månaden
• 45 % av ensamstående med barn har inga pengar kvar i slutet av månaden
• 90 % av parförhållanden utan hemmavarande barn har buffert
• 10 % av svenskarna anser sig inte ha råd med buffert

• 40 % av befolkningen har dåligt samvete för att de inte sparar mer.

Enligt SBAB utgörs underlaget till svaren av en Internetenkät med 3.000 personer i åldrarna 15 – 75 år och underlaget utgör representativt urval ur befolkningen i avseende på kön, ålder och geografi.

Mina kommentarer till och min analys av siffrorna

Det första som finns och säga om ovan är att det är bra att det görs en sådan undersökning. Det andra är att statistik är som en lyktstolpe – den duger utmärkt att luta sig på men den lyser bara upp ett väldigt litet område.

Jag gjorde nämligen min egen lilla uppföljning av den svenska privatekonomiska statistiken bara för några dagar sedan i min artikel här. Jag anser att SBAB målar upp bilden bättre än vad den egentligen är och jag baserar det på följande argument.

1. Det är skillnad på genomsnitt och median

Det första man lär sig om statistik är att skilja på siffror och siffror – framförallt i statistik är det stor skillnad på presentera siffror som median eller som ett genomsnitt. Jämför följande exempel.

Vi har 5 st personer där:

• Person 1 – tjänar 25.000 SEK i månaden
• Person 2 – tjänar 28.000 SEK i månaden
• Person 3 – tjänar 20.000 SEK i månaden
• Person 4 – tjänar 23.000 SEK i månaden
• Person 5 – tjänar 100.000 SEK i månaden

Räknar vi genomsnittslönen på ovanstående så blir den 39.200 SEK (=(25 + 28 + 20 + 23 + 100 ) / 5), medan motsvarande medianlön blir mer rättvisande 25.000 SEK. En differens på 14.200 SEK per månad. Beroende på hur jag väljer att presentera mina siffror så kan jag alltså vinkla det och säga att medellönen är 39.200 SEK per månad vilket är hästlängder bättre än 25.000 SEK.

Hur är detta relevant för ovanstående? Jo, Sverige är ett av de länder där förmögenheten är som mest ojämnt fördelad. Det medför att vi i Sverige har några få extremt rika personer och sedan en stor klump långt efter, men i statistik så drar denna lilla procent av extremt rika människor upp genomsnittet men inte medianen. Jämför med nedanstående exempel:

• Medellönen är i Sverige 27.900 SEK jämfört med medianlönen 24.900 SEK
• Medelförmögenheten i aktier är 341.000 SEK jämfört med medianportföljen som bara är 20.000 SEK
• 5 % av den svenska befolkningen äger 79 % av den totala svenska aktieförmögenheten

Det blir också extra intressant här eftersom vi pratar om personer som har 0 i buffert (25 % av alla och 45 % av de ensamstående hushållen har inte råd att spara till buffert). Jämför ett räkneexempel där vi återigen har 5 personer, där 4 har 0 SEK i buffert och 1 person har 100.000 SEK. Genomsnittet blir 20.000 SEK per person som är helt missvisande! (medianen blir då: 0 SEK).

Skillnaden är alltså extremt stor beroende på om man redovisar ett genomsnitt eller en median. Tyvärr kunde jag inte ur SBABs siffror utläsa någon median. Men tittar man på deras rapport så konstaterar de ändå att:

• 40 % har en buffert som överstiger 100.000 SEK
• 20 % har inte en buffert

Sätt det i relation med SCB:s siffra som konstaterar att 4.4 miljoner svenskar inte har 25.000 SEK i finansiella tillgångar så har du där en indikation på att den här bufferten på 60.000 SEK som SBAB hänvisar till är extremt snedfördelad.

2. Hur definieras ”buffert”?

Det andra argumentet som jag ställer mig skeptisk till är deras definition av buffert. När jag läser rapporten får jag en känsla av att de som har svarat på undersökningen snarare har svarat på ett sätt där ”buffert” är liktydigt med ”förmögenhet”, ”sparkapital” eller snarare ”tillgängligt fritt eget kapital”.

Frågorna som skulle vara intressanta att ställa sig när det gäller undersökningen är:

• Hur är ”buffert” definierad?
• Är förmögenhet – t.ex. aktie- och fondportfölj inräknat?

T.ex. när jag relaterar till buffert så är det enligt definitionen ”likvida medel” eller rörelsekapital – det är inte mina sparade pengar. Tvärtom försöker jag snarare hela tiden ha mitt kapital i arbete enligt artikeln som jag har skrivit ”Är dina pengar arbetslösa, t.ex. på ett buffertkonto?” eftersom det ur ett ekonomiskt perspektiv är idioti att ha mycket pengar – över 30.000 SEK – stående på ett buffertkonto.

3. Svenskarna har tyvärr ingen koll på sin ekonomi

Det tredje argumentet som jag ställer mig frågande till är, att jag via mitt arbete i bl.a. Balansekonomi, tyvärr har sett att de flesta har uppemot 20-25 % fel i uppskattningar om sin ekonomi.

Det klassiska exemplet är – jag träffar en person och följande konversation äger rum (mycket mer vanlig än du kan gissa):

• Jag: ”Hur ser din ekonomi ut?”
• Svar: ”Bra!”
• Jag: ”Hur mycket pengar har du över i slutet av månaden?”
• Svar: ”ca 4.000 SEK per månad”
• Jag: ”Det låter jättebra, hur länge har du haft det?”
• Svar: ”Sedan vi gifte oss för 10 år sedan och vi arbetar fortfarande på samma ställe.”
• Jag: ”Ah, det betyder att du har ett konto med ca 500.000 SEK på, det låter fantastiskt för då har vi mycket kapital att jobba med!”
• Svar: ”huh!? – vad menar du?”
• Jag: ”Jo, om du har 4.000 SEK över per månad, på ett år blir det ju 48.000 SEK och multiplicerar vi det med 10 år och lite ränta så blir det 500.000 SEK”
• Svar: ”Men, det har jag ju inte…”

Vad som händer i realiteten är att dessa pengar bara periodiseras, det vill säga att de sparas – ofta upp till en summa runt 50.000 SEK – därefter går de till en semester, en ny bil, insatsen till ett nytt boende, ett fritidshus eller någon annan tärande tillgång.

Vi kan nämligen nästan alltid säga och redovisa de stora beloppen i vår ekonomi – vår lön, vår hyra eller avgift, räntan till banken – men hur ligger det till med totala summan för försäkringar? mat och förbrukning? reparation? bilen? avgifter och medlemsavgifter? el? m.m.

Det kan alltså från tid till annan – beroende när på året man tittar – se ut som att man har ett buffertkonto men det töms ofta innan sommaren och innan julen.

Min analys av vad undersökningen säger egentligen…

Jag håller med grannbloggaren Flute att det som egentligen visas är hur dåligt det är ställt. Jag tror dessutom att 20 % är i underkant, just med argumenten kring median vs genomsnitt samt om man korskör det med SCB:s statistik.

Lägg därtill siffrorna att 25 % av svenskarna inte har pengar över i slutet av månaden, hur stor är sannolikheten att de då har en buffert? Redan där har du ytterligare 5 %…

Jämför sedan mitt räknexempel med fyra personer som har 0 i buffert och en person som har 100.000 SEK och du får ett genomsnitt på 20.000 SEK i buffert på allihop…

Jag känner att det är viktigt att påpeka att detta inte är ”rätt” sätt, utan ett sätt som fungerat för mig och många andra. Det bygger mycket på tankarna från Landmark kombinerat med min egen erfarenhet och förhållningssätt från t.ex. NLP.

Acceptera och utgå från det personlig ansvaret

Det första steget är att acceptera och utgå det från det personliga ansvaret. Det handlar inte om den andra personen utan det handlar om något som du kan göra – en möjlighet som du kan skapa – för att få ett nytt resultat, i detta fallet en komplett relation.

Vi kan nämligen inte ”mecka” (läs: förändra) andra människor, utan vi kan bara påverka vårt eget beteende. Om du förlorar energi i en relation till en annan person, så handlar det inte om den andra personen, utan det handlar om att du tillåter energin att läcka ut från dig själv. Det har inget med den andra personen att göra.

”When we hate our enemies, we are giving them power over us: power over our sleep, our appetites, our blood pressure, our health and our happiness. Our enemies would dance with joy if only they knew how they were worrying us, lacerating us, and getting even with us! Our hate is not hurting them at all, but our hate is turning our days and nights into a hellish turmoil.”

Dale Carnegie

Relatera till den andra personen som hel och perfekt

Det andra steget är att relatera till den andra personen som en hel, älskad, förlåten och fantastisk person. Det vill säga att det handlar om att skilja på person och beteende. Alla människor gör så gott de kan och fattar så fort de hinner. Eller formulerat på ett annat sätt – alla människor gör så gott de kan med den kunskap och de resurser som de har tillgängliga.

Den andra personen behöver således inte förändra någonting, för att du skall kunna bli komplett med relationen.

Märk väl också att bara för att man förlåter en person, eller relaterar till en person som hel och perfekt så betyder det inte att man accepterar, eller säger att det som händer är OK. Man kan förlåta en person, utan att acceptera ett beteende eller en händelse som ägt rum.

Släpp alla tankar om skuldfrågan och värderingar

Ibland dyker känslan av att vi vill hitta en syndabock eller få en förklaring. Detta är egentligen något som inte behövs. Det som är, är det som är, för att det är som det är. Föregående, lite zen-buddistiska, mening räcker. Saker behöver inte ha en anledning. Det kan helt enkelt vara, bara för att det är.

Exempel – varför är taket vitt? Jo, taket är vitt för att taket är vitt. Varför skäller hunden? Hunden skäller för att hunden skäller. Varför gjorde personen x och y? För att personen gjorde x och y. Det är allt som behövs för att kunna gå vidare.

Allt som hindrar dig om du inte kan släppa det här, handlar om att du vill få rätt om någonting, vill ha någonting, behöver någonting eller kanske inte är redo att släppa det. Det är ofta här som det skorpar till sig – eftersom ofta vill inte den andra personen ge det eller i många fall ofta inte ens förstår att den borde ge det.

Den dagen du kan släppa det som du vill ha, då är du också fri från energitjuven – du är komplett.

Inse att det är din tolkning som har ställt till det för dig

Detta är också en viktig konversation – vi behöver inse och skilja på att det som sker i världen är en helt objektiv händelse. Denna händelse är objektiv i exakt en millisekund – den tiden det tar för oss att reagera på den.

Under denna millisekund så hinner vi lägga in en egen personlig tolkning baserat på våra värderingar, våra minnen, vår uppväxt, våra sanningar etc. Denna tolkning är alltid helt och hållet subjektiv. Det är alltid denna subjektiva tolkningen som ställer till det för oss.

Jämför ett exempel där MFF och Djurgården spelar fotboll. Resultatet blir 3 – 0. Det är bara ett resultat – helt och hållet objektivt – och det kommer att göra att vissa personer kommer att bli jätteglad (deras tolkning) och andra personer kommer att bli jätteledsna eller besvikna. Det var inte resultatet som gjorde respektive lags supportrar glada/ledsna – det var deras tolkning av resultatet. (och den stora majoriteten bryr sig inte alls… )

Samma sak händer ofta i relationer när det skorpar till sig. Det som hände var att något hände – det är sedan vår tolkning av vad som hände som är roten till det onda. Det positiva är att du kan välja en ny tolkning – om du som ovan kan släppa att ha rätt om det.

Man kan bli förvånad till vilka längder vi människor går för att få rätt. Vi värvar andra personer, vi vinklar historier och framförallt så hittar vi ”bevis” för att stödja oss i vårt story. Dessa stories kan dessutom över tid bli hela dramer som får såpoperorna på TV att blekna i jämförelse. Men de har inget med verkligheten att göra – de är bara påhittade stories med tolkning/mening som vi har lagt i händelsen.

Bestäm dig för vad du vill uppnå – sätt ett mål och skapa en möjlighet

Nästa steg är att bestämma dig för vad du vill uppnå. Kanske räcker det redan nu när du är komplett med relationen. Annars handlar det om du behöver bestämma dig för vad du vill ha för utkomst av relationen – det vill sätta ett mål och skapa en attraktiv bild av hur du vill ha det.

Det handlar om att skapa en möjlighet som du kan tacka ja till och som du sedan även kan inspirera, beröra och bjuda in den andra personen till. Att skapa en öppning handlar om att utifrån ingenting, skapa någonting.

Detta någonting – kan vara kommunikation – att man börjar prata i en relation där det inte har funnits någon kommunikation, det kan vara att man gräver ner stridsyxorna, det kan vara att man kliver av en ilska, besvikelse eller någon annan känsla.

Börja jobba i riktning mot målet – börja med att be om ursäkt

När du har satt ett mål är nästa steg att börja ta steg i den riktningen. Här finns det några väldigt bra sätt att skapa ett utrymme för att kunna jobba med de mål man sätter upp.

Det första steget är att du till personen ifråga ber om ursäkt. Ja, du läste rätt. Du kan alltid be om ursäkt för att du har hittat på en story eller en tolkning om hur det var. Samt säga att du ber om ursäkt att du har tänkt dumma tankar om den andra personen, eller om du har gjort något annat som berättigar en ursäkt.

Det andra steget är att säga det rent – det vill säga utan att förvänta dig något tillbaka – och därefter skapa en möjlighet, en öppning för er två. En öppning där du kan berätta hur du vill ha det istället.

När jag gjorde detta tillsammans med min yngre bror – som jag under en längre period inte hade en särskilt bra relation med – lät det ungefär så här:

Jag vill be om ursäkt för att jag har hittat på att vi är olika, att vi inte har något att prata om eller har något gemensamt och därmed någon anledning för att umgås. Jag är ledsen för det.

Jag bad om ursäkt för min story om att vi är olika. Sedan skapade jag en ny möjlighet:

Jag uppskattar dig som min bror och i framtiden så skulle jag vilja att vi umgås mer och pratar om saker som är viktiga för oss.

Genom detta skapade jag förutsättningar för att göra oss kompletta med som har varit, han behövde inte känna någon skuld och vi fick ett rent utrymme att skapa något nytt från. Jag behöver inte säga att vår relation är hästlängder bättre idag än vad den var då? :)

Fråga den andra personen vad den behöver.

Ett annat fantastiskt verktyg här är att rakt ut fråga den andra personen vad den behöver för att bli komplett?

Ibland kan det vara så att man behöver ta ledarskap över människor som är ens föräldrar, ens mentorer eller andra människor som man till och med sett upp till. I de tillfällena kan det vara viktigt, utan att nagga på din integritet – fråga den andra personen vad den behöver och om möjligt ge den personen det.

Att göra sig komplett med personer som inte längre är i livet

Ovanstående principer är naturligtvis några som fungerar även med relationer där vederbörande inte längre är i livet. Principen är densamma och ett sätt man kan göra det på är t.ex. att skriva ett bra eller till och med ett mejl.

Min far gick bort när jag var 13 och så sent som förra året så gjorde jag mig mer komplett med den relationen genom ett mejl som jag skrev i min outlook. Så det fungerar alldeles utmärkt.

Vad tänker du om ovanstående?

Skriv gärna några rader i kommentarfältet vad du tänker kring ovanstående. :)

En insikt som jag nämligen har dragit, både som handledare i Balansekonomi, under min uppväxt och framförallt mina Cashflow 101-kvällar är att de flesta människor har hittat ett tredje läge för sina pengar. Att ha dem arbetslösa.

Många hävdar t.ex. att vi människor mår bäst när vi får vila och göra ingenting. Jag hävdar motsatsen – de flesta av oss mår bra när vi har sysselsätta oss med en meningsfull uppgift som gör skillnad för oss, gör skillnad för andra och gör skillnad för världen. Det är bara som motsats till att göra en för oss meningslös uppgift, vi uppskattar att göra ingenting.

Samma sak hävdar jag att det är med pengar. Dina pengar mår som bäst när de får göra en meningsfull uppgift och den uppgiften som pengar är bäst på är att tjäna mer pengar till dig. Däremot är de precis som vi andra lite långsamma i starten, de behöver tid på att lära sig uppgiften, men när de väl har fått upp farten är de ostoppbara. Läs mer om det här:

• Artikel: ”Sätt dina pengar i arbete”
• Kalkylator: ”Jämförelse av hur bra en människa jobbar för pengar i förhållande till hur bra pengar jobbar för pengar.”
• Artikel: ”Så här tänkte jag ge Freja en miljon när hon fyller 18”.

Definition av arbetslösa pengar

Jag anser att pengar är arbetslösa när de inte tjänar några pengar tillbaka till dig – det vill säga de står på ett konto med mindre än 2.50 % avkastning, de ligger i din plånbok eller står på ditt buffertkonto med dålig avkastning. De förökar sig helt enkelt inte i en takt att de ökar på årsbasis, utan tvärtom de förtvinar och dör lite varje år på grund av att inflationen urholkar deras värde.

Vad är en bra medellön för dina pengar?

Jag får många gånger frågan – vad är en rimlig avkastning på pengar – det vill säga; vad är en rimlig lön för mina pengars arbete. I de flesta fall är det en svår fråga att svara på eftersom den beror på många faktorer såsom t.ex.:

• Risk – vilken risk är du beredd att ta – hur stor är dödligheten för dina arbetare i det jobbet som du har valt åt dem?
• Löptid – hur lång tid behöver pengarna vara ute och vara låsta till det specifika arbetet?
• Avkastningskrav – vad är minimilönen som du kräver för dina pengar?
• Alternativavkastning – vad skulle pengarna kunna få för lön på ett annat arbete?
• Försäkring – vilken trygghet har du för dina pengar att de kommer tillbaka helskinnade från sitt arbete?

Med svar som är ”rimliga” på ovanstående frågor påstår jag att de flesta av oss bör ha ett avkastningskrav på ca 8 % per år över en period om 5 – 10 år.

Jag är medveten att det är rätt högt avkastningskrav. Jag påstår ändå att det är ett bra och rimligt mål, eftersom det ligger nära medelavkastningen för Stockholmsbörsen under både medellång och lång sikt. På 5 – 10 år, kanske ibland även kortare, ryms dessutom en hel konjunkturcykel vilket ökar sannolikheten.

Naturligtvis är historisk avkastningen ingen garanti för framtida avkastning, men det ger ändå tillräckligt med information för att våga göra en satsning på hästen.

Sedan handlar det också om hur duktig man är själv och hur mycket tid och energi man vill investera i sina arbetare. Drakarna i Draknästet på TV, ligger många gånger nära avkastningskrav på 500 % på 5 år, vilket är betydligt högre än 8 %. Å andra sidan lägger de ner sin talang, sin tid, sin energi, sina pengar och sitt nätverk på att verkligen förädla och putsa upp pengarna till perfektion.

Ska alla pengarna sättas i arbete? – Ja!

Jag påstår att den absoluta majoriteten av dina pengar bör sättas i arbete. För att dra det till en extrem, påstår jag t.ex. att pengarna på ditt buffertkonto bör vara i arbete. Jag träffar många människor som vill ha 25.000 – 50.000 på ett buffertkonto och dessa pengar är nästan heliga och får inte röras. (Ibland har jag till och med sett summor på upp emot 200.000 SEK i buffertkonton).

Motiveringarna till att dessa pengar inte får röras är flera:

• Det känns bra att ha dessa pengar på kontot
• Tänk om det händer någonting?
• Man måste ha pengar på ett buffertkonto!
• Det är bra att ha pengar stående!
• Jag blir lugn av att titta på dem, de ger mig en trygghet

Ibland händer samma sak t.ex. med arv – människor får 100.000 SEK och man vågar inte sätta dem i arbete, för tänk om de dör på arbetet. Pengarna får stå på ett konto och vad man missar är att pengarna dör av uttråkning och leda istället (läs: inflation). Precis som våra muskler behöver arbeta för att de inte skall förtvina.

Men, tänk om det händer någonting då?

Ja, det kommer garanterat hända oss saker i livet. Men nedan följer ett alternativt tankesätt för dig som har en större summa – t.ex. 25.000 SEK – stående på ett buffertkonto.

Om man köper riktiga tillgångar för sina pengar – det vill säga tillgångar som tjänar mer pengar till dig – tillgångar där dina pengar har ett riktigt och välbetalt arbete. T.ex. aktier, fonder, hyresfastigheter, konst, egen verksamhet m.m. så kan man resonera annorlunda.

Motsatsen till riktiga tillgångar är tärande tillgångar – det vill säga tillgångar som tär på din ekonomi och gör den sämre. Tillgångar där du tror att dina pengar är ute och jobbar, men i själva verket är de ute och super, eftersom de kommer hem färre och färre för varje gång. Exempel är huset eller lägenheten som du bor i, din bil, din båt, din motorcykel, din sommarstuga eller motsvarande.

Grejen med riktiga tillgångar är att du kan använda dem för att temporärt låna fler arbetare! Dina riktiga tillgångar är en säkerhet eller garanti för dem som lånar ut arbetare på kort varsel. Dessutom kan du många gånger låna dem utan hyra (läs: ränta) i 30 eller 60 dagar. Denna uthyrningsverksamhet av arbetare kallas för kreditkort eller checkkredit-konton.

Att låna till riktiga tillgångar eller med riktiga tillgångar som säkerhet!

Om du äger riktiga tillgångar kan du nämligen många gånger låna pengar med dem som säkerhet. Det är först nu, med intåget av Avanza, som har spridit denna möjligheten till gemene man. För rika människor har den möjligheten alltid funnits. Möjligheten brukar kallas för ”investeringslån” eller som Avanza nu har döpt det till ”Superlånet”.

Ironin är att om man tittar på storbankernas hemsidor så har de lån för allt möjligt – i skrivande stund hittade jag följande förslag på lån på deras hemsida (swedbank + seb):

• lån till boende
• lån till bil
• lån till båt
• lån till miljöbil
• lån till motorcykel
• lån till husvagn och husbil
• lån till snöskoter
• lån till häst och utrustning
• lån till annan konsumption
• lån till övriga fordon

hur många av ovanstående lån, är lån till riktiga tillgångar? Helt rätt! Inga. Alla dessa lån är lån till tärande tillgångar…. *sorgligt*

Om man däremot pressar sin bankman (kan hända att du behöver prata med flera stycken) så kryper det fram att de har något som kallas för ”investeringslån”. Du kan låna för att tjäna mer pengar (hyra arbetare) men framförallt du använder dina riktiga tillgångar som säkerhet.

Att använda riktiga tillgångar som t.ex. aktie- och fonddepån som buffert

Fortsättningen på ovanstående resonemang blir följdaktligen att om du har riktiga tillgångar, då kan du använda dem som säkerhet för att ha korttidslån som samtidigt är billigare än alla andra lån.

Om du köper ”vanliga” aktier eller fonder hos t.ex. Avanza eller Nordnet så erbjuder de något som kallas för ”superlånet” där du många gånger kan låna upp till hela 80 % av värdet på din depå.

Det innebär att om du har 50.000 SEK i din aktie- eller fonddepå, så är du berättigad till nästan 40.000 i lån med dessa aktier och fonder som säkerhet. Dessutom till räntor under motsvarande privatlån på andra ställen.

Avanza hade länge en ränta på 0.99 % för lån med en utnyttjandegrad på under 30 %. I skrivande stund (110416) är den effektiva räntan mellan 2.20 och 2.26 %. Jämförande bolåneränta ligger enligt Compricer idag på runt 3.70 %. Räntan för lån med riktiga tillgångar (läs: huset är INTE en riktig tillgång) är nästan 1.50 % lägre!

Säg att vi räknar lågt – att kylskåpet och tvättmaskinen går sönder, samtidigt och du behöver ha ut 10.000 SEK så kan du utan problem låna för en totalkostnad på 226 SEK på 12 månader sikt. För mig gör det, ur ett ekonomiskt perspektiv, att man minimerar behovet av att ha mycket pengar stående på ett buffertkonto. För det är ju inte varje månad både tvättmaskinen och kylskåpet går sönder, eller hur?

Märk väl att jag inte pratar om att man inte skall ha ett buffertkonto – det tycker jag absolut att man ska – men formen för buffertkonto bör inte vara att pengarna ligger arbetslösa på ett konto, utan de bör konstant arbeta. De ska utan problem kunna arbeta, man ska inte ens behöva plocka ut dem från arbetet, utan bara använda dem som säkerhet.

Exempel på hur jag tänker i min ekonomi kring buffert

Jag och Caroline följer principen för rika människor – vi är i de flesta fall låga på likviditet (läs: arbetslösa pengar) men vi har ganska mycket tillgångar. Vi sätter våra pengar i arbete på flera ställen samtidigt – t.ex. Aktieklubben, Better Globe, våra egna depåer på Avanza, Frejas kapitalförsäkring m.m.

Vi har för det mesta under 10.000 SEK i pengar på våra konton – men jag har som krav i vår ekonomi att inom 90 dagar skall jag minst kunna lägga 100.000 SEK i kontanter på bordet. Inom 24 timmar skall jag kunna få fram minst 25.000 SEK. Det gör att jag har minst lika bra buffert som de flesta andra – om inte bättre med tanke på att 4.2 miljoner svenskar saknar finansiella tillgångar på just 25.000 SEK.

Så här tänker jag i flera steg kring det:

• Att få fram 25.000 SEK inom 24 timmar gör jag med hjälp av mitt kreditkort. Jag har ett kreditkort med 30.000 SEK i kreditlimit som sällan är utnyttjad. Det gör att jag klarar de flesta akuta engångsutgifter.
• Sedan har jag dessutom dessa 25.000 SEK i 30 dagar räntefritt innan de börjar kosta mig pengar.
• Under dessa 30 dagar har jag möjlighet att antingen:
  • Se till och tjäna ihop de pengarna som behövs (bästa alternativet)
  • Hämta pengarna från företaget, eftersom jag inte brukar maximera mitt löneuttag
  • Belåna mina riktiga tillgångar enligt strategin för superlånet och få ut 25.000 SEK till 2.26 % effektiv ränta (total årskostnad 556 SEK)
  • Sälja av mina riktiga tillgångar (endast i nödfall)
  • (Lösa ett nytt lån till lägre ränta en kreditkortet – sämsta alternativet)

Det medför att jag kan ha mina 25.000 SEK som annars skulle stå på buffertkontot ute och arbeta för mig och tjäna mer pengar – eftersom det händer ändå inte så ofta att pengarna på buffertkontot behöver användas.

Räknar jag med den genomsnittliga avkastning som jag har haft på mina pengar de senaste åren på runt 10 %, så motsvarar det minst 2.500 SEK per år som jag inte skulle haft om jag hade pengarna stående på ett 0 %-konto. Dessutom så tjänar ju dessa 2.500 nya arbetarna, nya pengar året efter tack vare sitt jobb.

Vad är det jag vill inspirera dig till med denna artikeln?

Jo, följande:

• Titta efter i din ekonomi – har du pengar som är arbetslösa och håller på att förtvina och dö på grund av t.ex. inflationen? (pengar som är på ett konto med en ränta på mindre än 2 % dör lite varje månad)
• Fundera på hur du skulle kunna sätta dina pengar i arbete lite mer effektivt!
• Ifrågasätt om det är rimligt att ha en buffert på mer än 25.000 SEK
• Fundera på hur en balans mellan kontanta pengar, kreditkort, investeringslån och riktiga tillgångar skulle kunna se ut i din ekonomi
• Kom på en av mina eller Balansekonomis Cashflow 101-kvällar och testa ovanstående strategi i en skyddas simulator-miljö

Kommentera gärna! Vad tycker du?

Jag återkommer med en egen analys vid tillfälle. Detta är en guldgruva att ösa ur… :-D

Medel- och medianlön i Sverige 2009

Den svenska medianlönen – alla sektorer, alla kön, alla yrken var: 24.900 innan skatt som motsvarar ca 19.000 SEK netto.

Den svenska medellönen – alla sektorer, alla kön, alla yrken var: 27.900 SEK brutto, som motsvarar ca 20.500 SEK netto.

Den 10:e percentilen (de 10 % som tjänar sämst) ligger på en månadslön på ca 19.000 SEK brutto.

Den 90:e percentilen (de 10 % som tjänar bäst) ligger en månadslön på ca 39.300 SEK brutto.

Genomsnittliga lönen för en akademiker med 3 års eftergymnasial utbildning är 33.900 SEK brutto.

Källa: SCB

Utgifter per hushåll och år eller månad

En sammanboende familj med 2 barn hade 2009 en total genomsnittlig utgift på 420.030 SEK. Det motsvarar utgifter på ca 35.000 SEK per månad.

En ensamstående person med 1 barn hade 2008 en total genomsnittlig utgift på ca 240.000 SEK eller 20.000 SEK per månad.

Källa: SCB

Förmögenhetsstatistik

Den rikaste hundradelen (=1 %)  av Sveriges befolkning alltså totalt ca 90.000 människor äger ca 32 % av den totala svenska förmögenheten.

Den rikaste tiondelen (=10 %) av Sveriges befolkning, alltså totalt ca 900.000 människor äger ca 71 % av den totala svenska förmögenheten.

Det innebär att resterande 8.100.000 människor skall dela på de resterande 29 %… (ingen kommentar).

Nedanstående graf visar den svenska medianförmögenheten efter ålder och kön för 2007 (senaste statistiken):

Källa: SCB

Statistik om förmögenhet i förhållande till påverkansgrupp

I Danderyd är medianförmögenheten 218.000 SEK, medan i Botkyrka är medianförmögenheten en tiondel av det – ca 20.000 SEK.

Också inom ett och samma län kan skillnaden i befolkningens förmögenhet vara stor. Kommuner i de tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland är representerade både bland de allra rikaste och fattigaste. Danderyd, Lomma och Täby hamnar överst på listan när förmögenheten mäts som medianvärdet på nettoförmögenheten, som är värdet på finansiella tillgångar, fastigheter och bostadsrätter minus skulder. I dessa kommuner var medianvärdet cirka 500 000 kronor år 2006.

Befolkningen i Stockholmskommunerna Botkyrka, Sundbyberg och Södertälje hör å andra sidan till de fattigaste, med ett medianvärde på nettoförmögenheten på under 20 000 kronor. Många i dessa kommuner är ungdomar och få personer är fastighetsägare. I Sundbyberg och Södertälje äger exempelvis 5 respektive 17 procent ett småhus, jämfört med 28 procent i hela riket. Kvinnorna har större nettoförmögenhet (medianvärde) än männen i nio av de tio fattigaste kommunerna. I riket har kvinnor 60 000 kronor i nettoförmögenhet  och män 58 000 kronor.

Källa: SCB

Statistik om tillgångar

Finansiella tillgångar som banksparande, aktier, fonder etc. är för de flesta ganska små. Nästan halva befolkningen, 4,2 miljoner personer inklusive barn, hade mindre än 25 000 kronor i finansiella tillgångar år 2006.

Knappt 400 000 personer hade mer än en miljon kronor i finansiella tillgångar. Drygt 8 000 personer, främst män, hade finansiella tillgångar som översteg 10 miljoner kronor.

Mellan 1999 och 2006 nästan fördubblades antalet miljonärer i Sverige till knappt 1,5 miljoner personer. Ökningen beror främst på att värdet på småhus och bostadsrätter ökade kraftigt under perioden. År 2006 hade nära 15 procent av kvinnorna och nästan 18 procent av männen en nettoförmögenhet över 1 miljon kronor.

Statistik om aktieägande

Antalet personer som äger aktier fortsätter stadigt att minska. Vi utgången av 2010 var det 1.552.469 individer som ägde aktier. En minskning med 57.000 personer jämfört med utgången på 2009.

Medelförmögenheten i aktier var 2010 ca 341.000 SEK. Tittar man istället på den mer rättvisande medianportföljen så är den snarare ca 20.000 SEK.

För kvinnor var medianportföljen 16.000 SEK och för män 21.000 SEK.

Fem procent rikaste aktieägarna äger 79 procent!
december 2010 kunde 1 552 469 individer i Sverige urskiljas som aktieägare med en sammanlagd aktieförmögenhet på knappt 529 miljarder kronor. Av detta stod de fem procent med störst innehav för 79 procent av aktieförmögenheten. De fem procenten med störst innehav fördelar sig på 25 936 kvinnor och 51 687 män.

I december 2010 var det totalt 62 877 individer som hade en aktieförmögenhet på en miljon kronor eller mera. Av dessa var 21 128 kvinnor och 41 749 män.

Källa: SCB

PPM-Statistik

Min egen kommentar på detta är att 80 % av befolkningen har under 8 % avkastning i genomsnitt på sitt PPM-sparande… Det intressanta med just 8 % är att det är den genomsnittliga avkastningen på den svenska börsen exklusive utdelningar – alltså något som en lägsta jämförelsetröskel…

Källa: Pensionsmyndigheten

Som alltid är det första steget både det viktigaste och det svåraste. När det gäller denna processen handlar det om att pröva och utgå från antaganden att jag är kaptenen i mitt eget liv. Att alla resultat och allting som jag har, och inte har, i mitt liv – vare sig det är pengar, hälsa, kärlek, relationer, energi m.m. – har med mig att göra.

Min gode vän Charlie Söderberg säger det fantastiskt på våra seminarier med Balansekonomi, genom sin metafor:

”Vem är den där tjommen som alltid är med mitt på bilden när det skiter sig i ditt liv? Vem är det som alltid är med när det händer bra och dåliga saker i ditt liv?”

Om vi leker med tanken och accepterar att det är så – utgår från att allt i mitt liv handlar om mig och inte andra -  då kommer nästa steg som vi människor alltid tar – vi lägger en tolkning i det.

Det är ungefär som när folk kommer till mig ibland och berättar att de har blivit av med jobbet. Det i sig är bara en objektiv händelse – men de flesta lägger in tolkningen ”katastrof, hur ska det gå nu?” eller motsvarande, medan jag brukar tolka det som ”grattis till dig! Äntligen har livet gett dig en spark i baken så att du kan gå ut och göra det som du alltid har drömt om! Häftigt! :)”

Det handlar om att välja en tolkning. Att välja den tolkningen som gör mest nytta för dig – jag tror att en positivt tolkning alltid skapar större energi och utrymme att göra något nytt. En annan bekant till mig, Carola, brukar uttrycka det så här:

”Det handlar inte om hur vi har det, utan det handlar bara om hur vi tar det.”

För mig är påståendet att allt är upp till mig i mitt liv, något som är väldigt positivt eftersom det betyder att det är upp till mig och ingen annan. Tänk om det vore så hemskt att det vore upp till någon annan. Nu är det ju bara för mig att skapa det jag vill ha i livet och ha roligt under den tiden som jag leker den leken.

Stephen Covey beskriver samma resonemang i sin bok ”7 habits of successful” people där han jämför skillnaden att vara proaktiv respektive reaktiv i livet. Antingen spenderar jag livet i att vara i reaktion till saker som händer eller så är jag proaktiv och ser till att skapa de resultat som jag vill ha och är attraherad av. I Balansekonomiutbildningarna som jag håller runt om i Sverige så formulerar vi det som att:

”Det är lättare att skapa sin framtid än att försöka förutse den”.

Så min utmaning tills du läser om steg 2 – hur kan du börja applicera en ny nivå av personligt ansvar i ditt liv? I vilka områden kan du välja en ny tolkning i ditt liv?

Kom gärna tillbaka i veckan för att läsa om nästa steg som handlar om att måla upp en attraktiv bild av framtiden och ladda den med energi och känsla.

Målet är att investera dessa pengarna varje månad så att Freja på sin 18-årsdag, eller när vi anser tiden vara mogen, ska ha ett bra startkapital för det hon vill göra. Målet för investerandet är att på 18 års sikt förvalta upp kapitalet till 2.000.000 SEK, eller i värsta fall halva det beloppet. Allt under det skulle göra mig sjukt besviken. Strategin för investerandet är som följer.

Förväntad avkastning över de kommande 18 åren

Nedanstående graf visar den värdet det ungefärliga värdet på portföljen med ett tillskott om ca 2.500 SEK per månad eller ca 30.000 SEK på årsbasis. Antagandena till de tre olika ingredienserna i portföljen är beskrivna nedan.

Värdet stämmer dock inte helt eftersom den tredje investeringen, Better Globe-träden, är förskjuten och kommer ge samma avkastning som i slutet av grafen, på ca 250.000 SEK per år, även de kommande 20 åren efter att Freja har fyllt 18. Det vill säga fram tills hon är 38 år gammal.

Du kan klicka på grafen för att göra den större.

Ingrediens 1 – ett fondsparande i breda fonder

770 SEK per månad investeras i en eller flera bra fonder. Idag köpte jag globalfonden Skagen Global som jag anser vara en av de bästa globalfonderna i förhållande till avgifter, risk och avkastning. Eventuellt kan det kompletteras med en BRIC eller Kina-fond.

Antagandena och målet för detta är:

• Snittavkastning per år: 11.40 %
• Kapitalförsäkring med skatt på 1.00 % per år
• Nytt kapital per år: 9.300 SEK
• Fondavgift: 1.00 %
• Kapitalförsäkringen är utan avgift genom t.ex. Avanza

Tittar vi historiskt är dessa värdena fullt rimliga för den senaste 10-års perioden. Skagen Global har ett avkastningssnitt på 11.40 % för de senaste tio åren. Det gör att jag räknar med att den ska prestera i paritet med det, de kommande 20 åren.

Potentiella fond-kandidater till portföljen är:

• Skagen Global
• Avanza Zero
• Spiltan Aktiefond
• Brummer Multi-strategi
• Brummer Lynx
• Coeli Spectrum

Dessa får dock komma in efterhand eftersom de har olika ingångskrav, t.ex. Lynx kräver en minsta insats på 100.000 SEK. Andra faktorer är även det globala konjunkturen m.m. Det jag saknar idag ovan är en bra Kina, BRIC och Indien-fond. Har du tips, så tar jag gärna emot.

Ingrediens 2 – Aktieportfölj av kvalitetsbolag

Den andra ingrediensen i strategin för Frejas portfölj är några kvalitativa aktier. Eftersom beloppet bara är 775 SEK per månad gäller det här vara försiktig eftersom det är lätt att courtaget äter upp allt om man har en dålig depå.

T.ex. i en kapitalförsäkringsdepå som den vi tecknade till Freja på Avanza, tar man 99 SEK i courtaget vilket skulle ära upp nästan 12 % av kapitalet redan innan man är i marknaden. Det gjorde att jag idag tecknade en Avanza Mini-depå till Freja också. Courtaget där är 9 SEK per affär som på 775 SEK motsvarar ca 1 % vilket är acceptabelt.

Det medför dock att aktierna kommer att beskattas med kapitalvinst på 30 % istället för kapitalförsäkringens 1 %, men med tanke på att courtaget skulle urholka värdetillväxten i annat fall, får det anses vara en avvägning till det bättre.

Antagandena och målet för aktieportföljen är:

• Snittavkastning per år: 14.00 %
• Nytt kapital per år: 9.300 SEK
• Direktavkastning 2.50 % per år
• 30 % kapitalskatt vid uttag
• Depå med billigt courtage, t.ex. Avanza Mini

Den historiska avkastningen för t.ex. OMX30 har de senaste 15 åren legat kring 15 % och historiskt över 100 år på ca 9 % per år. Här har jag ett ganska aggressivt mål, men jag tror att det är görbart. Det är nämligen som så att jag tänker här satsa på kvalitetsbolag i form av investmentbolag som historiskt har en högre snittavkastning än börsen i snitt.

En annan fördel är att jag därmed även får en bra riskspridning samtidigt som mina pengar förvaltas på samma sätt som de rikaste personerna i Sverige och i världen. Kandidater till denna delen av portföljen är i dagsläget:

• Ratos – snittavkastning 10 år – ca 24 %
• Berkshire Hathaway – snittavkastning 40 år – ca 21 %
• Hennes & Mauritz – snittavkastning 30 år – ca 30 %
• Lundbergsföretagen – snittavkastning 10 år – ca 15 %
• Öresund – snittavkastning 10 år – ca 15 %

Med tanke på ovanstående avkastningar tycker jag att det borde vara rimligt att ha 14 % som rimlig målavkastning för den kommande 18-års perioden.

Ingrediens 3 – 100 st Better Globe-träd på årsbasis

Den sista och tredje ingrediensen i Frejas portfölj blir Better Globe som är projektet där jag är engagerad i. Genom att jag och Caroline lägger till 1.500 € på årsbasis (ca 1100 SEK per månad) kan vi köpa 100 st Better Globe-träd per år.

Investeringen i träden fungerar lite annorlunda från de finansiella investeringarna ovan. Träden köps första året och planteras. De kommande fyra åren ger de ingen avkastning. År fem och de följande 15 åren ger de 225 € i avkastning per år (15 % x 15 € x 100 träd) vilket motsvarar 3.375 €. År 20, när träden huggs ner så ger de 10 gånger pengarna som då blir 15.000 €. Total avkastning blir då 18.375 € över 20 år. Det motsvarar en årlig avkastning på ca 15 %.

Det som dock är bra med denna investeringen är att den förskjuts för varje år som man köper träd, det vill säga att Freja får den första stora avkastningen ( 10 x pengarna = 15.000 €) när hon är 19 år, eftersom vi köpte 100 st träd, redan förra året innan hon var född. Sedan kommer hon att få denna summan varje år de kommande 18 åren – fram tills hon är 36 år gammal.

Detta är dessutom i räknat på att priset på virke är konstant de kommande 20 åren. Om jag räknar med en historisk värdeökning på 4 % per år blir slutsumma år 20 hela 35.000 € istället för 15.000 €.

Antagande

• Snittavkastning per år: 19 %
• Nytt kapital per år: 1.500 €
• Direktavkastning 15 % per år från år 5 till år 20
• 30 % kapitalskatt vid uttag

Om du är intresserad av att sätta upp ett liknande investerande för dig själv, kontakta mig. Du kan läsa mer om Better Globe här på min hemsida. Om du köper träd på betterglobe.com, utan att gå via mig, ange gärna mitt kundnummer 7527 när du registrerar dig så vet Better Globe att du har läst om dem på denna bloggen. Tack!

Sammanfattning och diskussion

Min förhoppning är väl också att vi lyckas utbilda Freja under hennes uppväxt att hon inte plockar ut pengarna, utan fortsätter bygga vidare på det och eventuellt leva av avkastningen. Eftersom utvecklingen de kommande åren blir exponential som bilden nedan visar och på 8 åren från att hon är 18 tills hon fyller 26 går kapitalet från ca 2 miljoner till nästan 5 miljoner.

Sammanfattningsvis är det ändå en ganska balanserad portfölj med lika mycket ”bästa-fall-scenarion” som där finns ”värsta-falls-scenarion”. Men viktigast av allt – det är en ganska rolig lek och jag är det som de flesta med vuxna barn säger – att tiden flyger iväg, kommer de dessutom att gå fortare än jag tror. :-)

PS. Jag hoppas att du kan inspireras till din egen plan utifrån min plan för Freja. DS.

PPS. En riktigt rolig grej hände dessutom idag när jag höll på med ovanstående. Jag ringde till Avanza för att kolla att allting var rätt och att Freja fick ha en Mini-depå skriven på sig själv. Jag kommer fram till Hugo på kundtjänst som var väldigt trevlig och hjälpsam, och efter ett tag frågar han mig – men vänta – är det inte du som skriver på bloggen rikatillsammans? :-)

Snacka om att jag blev chockad och glad! Att han dessutom tyckte att den var bra inspirerade mig delvis till detta inlägget, så tack Hugo för att du gjorde min dag. Snacka om att Nordnet kan slänga sig i väggen… :-D DDS.

Googlar man på det, så är det långt ifrån självklart, men hittills har jag inte sett någon som räknat på det. Medan Caroline har Freja i knät och vi kollar på filmen True Grit, beslöt jag mig för att göra en modell som räknar ut skillnaden i konkreta pengar och i detta inlägget reda ut fördelarna och nackdelarna för mig själv.

Nackdelar med en kapitalförsäkring

• Man kan inte kvitta förluster mot vinster
• Man betalar skatt oavsett resultat för året, även om det är negativt vilket medför att du inte kan kvitta vinster mot förluster.
• Man kan inte handla med vissa derivat.
• Man kan inte ägarregistreras inför en bolagsstämma och därmed t.ex. inte rösta.
• Man kan inte flytta in värdepapper in i en försäkring.
• De flesta försäkringsbolag tar betalt för ”försäkringen” med en årliga avgifter, insättnings- och uttagsavgifter.
• Inget investerarskydd – en kapitalförsäkring ”ägs” av försäkringsbolaget och omfattas inte av lagstiftningen som säger att en sparares tillgångar skall hållas skiljda från försäkringsbolagets. Det är alltså en större risk om du inte är hos en ”systemkritisk” storbank.
• Uttag, s.k. återköp är ofta begränsade på olika sätt
• För att ta ut pengar från din försäkring måste du skriva ut, fylla i och skicka in en blakett.

En passus om det här med avgifter

För någon vecka sedan skrev jag detta inlägget om hur mycket avgifter faktiskt spelar roll och hur stor del av kapitalet som det äter upp. När det gäller kapitalförsäkringar så blir detta extra intressant – särskilt om man tittar på de två storbankerna SEB och Swedbank.

Enligt SEB, så har de följande avgiftsstruktur för en kapitalförsäkring:

• Årlig administrationsavgift: 0.69 % på hela värdet + 279 SEK
• Uttagsavgift: 2 % de första fem åren

Swedbank har följande avgiftstruktur (jag jämförde barn, eftersom det var den som är mest intressant för mig just nu)

• Årlig administrationsavgift: 0.75 % på hela värdet + 120 SEK

Fördelar med en kapitalförsäkring

• Man slipper deklarera affärerna (vilket gör att det lämpar sig synnerligen väl för depåer med hög omsättning).
• Man betalar skatt på hela kapitalet som är på ca 1 %. För 2010 kommer den förmodligen att hamna på ca 0.86 %. Korrekt definition är: Eller rättare sagt 27 % av föregående års genomsnittliga statslåneränta.
• Du behöver inte betala skatt på aktieutdelningar.
• Du betalar ingen skatt på vinster och du kan därför byta fonder och aktier utan skattekostnad

När lönar sig en kapitalförsäkring i förhållande till en vanlig depå?

Detta är den springande frågan och den beror naturligtvis på en mängd faktorer, främst:

• Försäkringsbolagets avgifter
• Avkastningsskatten
• Den genomsnittliga avkastningen

Nedanstående tabell visar uträkningar som jag har gjort, tack vare modellen som du kan pröva själv här med numerisk lösning. Break-even avkastningen berättar den minsta avkastningen som du behöver ha i en kapitalförsäkring, jämfört med en vanlig depå för att det ska löna sig. Antagandet är enligt tabell och 25 års perspektiv.

Tolkning – t.ex. på rad 1 i tabellen nedan. Om avkastningsskatten är 0.80 % så är en kapitalförsäkring mer lönsam än en vanlig depå om din avkastning är 3.35 % eller mer. under den avkastningen, så skulle det vara bättre med en vanlig depå för dig.

Scenariot bygger på en buy-and-hold-strategi, det vill säga att man köper på sig aktier och sedan håller dem över flera år.

om man då sätter in avgifterna för t.ex. SEB på 0,69 % per år så blir motsvarande avkastning som du behöver få per år för att nå break-even:

För att få lönsamhet i dessa försäkringar i förhållande till en vanlig depå behöver du alltså upp i väldigt höga avkastningar i genomsnitt. Då har vi dessutom inte ens räknat med de årliga avgifterna. Räkna själv på skillnaden, med min beräkningsmodell här.

Här kan du se resultatet i grafer med och utan en årlig administrationsavgift på 0.75 % samt en årlig avkastningsskatt på 1.00%:

Årlig avkastning	Utan avgift	Med avgift
3 %
10 %
15 %

För marknadsnoterade aktier i en vanlig depå, finns också en schablonregel för reavinsten. Man kan sätta inköpskostnaden till 20% av försäljningsvärdet, och alltså betala 30% i skatt på 80% av värdet, eller 24% av hela värdet. Vid stora vinster på över 400% så blir alltså skatten lägre än 30%.

Vad blev beslutet?

Efter att ha räknat genom det, övervägt för- och nackdelar har jag och Caroline bestämt oss för att öppna en ”Kapitalförsäkring Barn” som finns hos Avanza. Anledningen är att den är fri från alla avgifter (kunde valt Nordnet också) och jag har som mål att åtminstone göra 8 % per år i den.

Jag måste också kommentera att jag blev väldigt negativt överraskad över hur mycket som måste till för att få lönsamhet i en kapitalförsäkring hos en gammelbank i förhållande till en vanlig depå. Helt sjukt, faktiskt…

Övriga slutsatser

Utifrån detta kan man dra några generella slutsatser som bör vara av intresse:

• I en långsiktig buy-and-hold-strategi så är en kapitalförsäkring utan avgifter marginellt bättre än en vanlig depå.
• I en långsiktig strategi med årlig omplacering, elleri  en tradingportfölj, är kapitalförsäkring extremt mycket bättre än en vanlig depå – nästan att det borde vara obligatoriskt. Läs mer hos Cornucopia om det.
• Undvik bankernas kapitalförsäkringar med årliga administrationsavgifter som pesten. Det finns gratis-alternativ hos både Nordnet och Avanza.
• Vid höga avkastningar är kapitalförsäkringen oftast bättre än en vanlig depå.

Innan jag går in på det är det viktigt att påpeka att detta bygger på att jag och Caroline har helt och hållet gemensam ekonomi där vi delar allt, Caroline är också delägare i vårt investementbolag Bolmeson Holding AB där hon äger halva bolaget.

Swedbank för löpande inkomster och utgifter

På Swedbank har vi våra löne- och transaktionskonton samt våra konto- och kreditkort. Upplägget ser ut så här:

• ”Gemensamt matkonto” - vi har ett gemensamt konto dit vi för över ett par tusen varje månad. Till det kontot har vi varsitt VISA-kort kopplat som vi använder när vi handlar saker till hushållet.
• ”Gemensamt e-sparkonto/räkningskonto” - sedan har vi ett e-sparkonto med lite högre ränta där större delen av pengarna ligger varifrån alla räkningar dras såsom autogiron, bg- och pg-betalningar, samt lån m.m.
• 2 st ”Fickpengskonto” - vi har varsitt konto som vi också har kopplat ett eget VISA-kort till som vi använder för privata utgifter – jag använder det mest till t.ex. uteluncher och caroline till sina intressen.

Kreditkort

Jag har på senare tid börjat använda mitt kreditkort (ett WWF-kort) betydligt mer frekvent eftersom jag uppskattar vissa saker som att där alltid är ”pengar på kortet” jämfört med när jag t.ex. glömmer föra över pengar till matkontot eller fickpengskontot. Där är ju dessutom 60 dagars fri kredit beroende på när i månaden man gör köpen.

Däremot är jag väldigt noga med att alltid betala skulden innan den börjar ticka ränta, så att den verkligen går på den ränte-fria perioden. Jag fick beskedet från MasterCard, som ger ut kortet, att under 2010 betalade jag hela 29 SEK i ränta… :-)

Kreditkort istället för buffertkonto

Detta är en lite kontroversiell tanke för många, men jag har mer och mer börjat relatera till mitt WWF-kort som mitt och Carolines akuta buffert-konto. Jag påstår ju nämligen enligt artiklarna här och här, att ens pengar bör ju ständigt vara i arbete.

Kreditkortet har jag idag en kredit på ca 30.000 SEK och då menar jag så här – denna krediten är nästan aldrig utnyttjad – vilket gör att om det mot förmodan skulle hända något oväntat så kan jag använda krediten på kortet och sedan har jag 30 dagar på mig att hämta en beloppet från en tillgång i balansräkningen – t.ex. en aktiedepå.

Då kan dessa 30.000 SEK till ”vardags” ligga och jobba t.ex. i aktier, högavkastande räntekonto, fonder, obligationer eller något liknande där de jobbar betydligt bättre än ett 0 %-räntekonto som de flesta banker har på pengar som skall vara tillgängliga.

Det finns varianter på denna strategin – men det förutsätter att du har tillgångar på andra ställen än i likvida medel. Jag och Caroline har nästan alltid pengar på Betala-dig-själv-först kontot som skulle kunna resoneras som att det är en buffert, alternativt att vi har våra aktieportföljer – som dessutom de flesta mäklare idag tillåter belåning på.

Det vill säga att har du t.ex. 100.000 SEK i en aktieportfölj så kan du utan problem använda den som säkerhet för ett lån på 30.000 SEK till en väldigt bra ränta. Avanza hade länge en ränta, i det som de kallade för superlånet på 0.99 %, men jag tror idag har höjt till 1.54 % – men det är fortfarande bra. Allt hänger alltså på att du i din balansräkning har riktiga tillgångar som går att avyttra eller belåna hos t.ex. banken.

Edit 110416:

Jag har skrivit ett helt inlägg om dessa tankarna här i artikeln: ”Är dina pengar arbetslösa? T.ex. på ditt buffertkonto?”

Betala-dig-själv-först kontot

För att sedan använda en stödjande struktur, så har vi öppnat vårt ”betala-dig-själv-först”-konto, enligt artikeln här, på en annan bank, i vårt fall SEB. Till SEB för vi över vårt sparande i början av månaden. Där ligger de på ett sparkonto tills det kommer upp i en summa på 25.000 eller 50.000 och då flyttar vi över det till en investering, såsom t.ex. aktier, aktieklubben, Better Globe eller något annat.

En annan fördel med att flytta över pengarna någon gång om året än en gång om året är att man använder sig av modellen ”Dollar Cost Averaging (DCA)” – om än diskuterad – som gör att man går in på marknaden vid olika tillfällen och på så sätt minskar påverkan av timingen. T.ex. om börsen skulle vara ”dyr” i januari då jag gör allt sparande, så är sannolikheten att jag får ett bättre pris även om jag handlar i kvartal två, tre och fyra.

Den andra invändningen blir då att göra det på månadsbasis, vilket absolut skulle kunna gå, men då tycker jag att det är på gränsen för mycket administration samt courtage och olika avgifter äter upp en för stor del av summan.

Aktiedepåer utan kapitalförsäkring

Sedan har vi även några olika värdepappersdepåer. Vi har delat upp det i familjen så här – där alla depåer ligger hos Avanza och är utan kapitalförsäkring.

• Gemensam portfölj - större delen av de pengar som vi inte har i aktieklubben ligger i en gemensam aktieportfölj hos Avanza, där vi har ett väldigt långsiktigt sparande. Den innehåller idag aktier som t.ex. Ratos, H&M, Lundbergs, Berkshire Hathaway och en Avanza Zero.
• Carolines portfölj - Caroline som inte har hållt på med förvaltning har sin egen portfölj där hon leker och lär sig själv om aktier utan att jag lägger mig i, vilket jag anser vara jätteviktigt för att inkluderingensskull.

Aktiedepåer med kapitalförsäkring

• Frejas portfölj - igår öppnade jag en ”Kapitalförsäkring Barn” hos Avanza för Freja (vår dotter född februari 2011) med avsikten att sätta in hennes barnbidrag för sparande i en portfölj lik den gemensamma, fast med hennes öronmärkta pengar.

Läs mer här om mitt resonemang kring när man ska välja kapitalförsäkring eller vanlig depå.

Pensionssparande – tjänstepension och privatpension

Sedan har vi pensionssparandet som just nu är en historia för sig – det ser inte ut så här än – men kommer att göra innan mars månad är slut – går via vårt gemensamma bolag.

• Carolines privata pensionssparande – samlat hos Avanza. Där kan man spara upp till de 12.000 SEK som är avdragsgilla i skatten per år.
• Carolines tjänstepension - samlad hos Avanza.
• Jans tjänstepenion - hos Avanza.

Pensionssparande – PPM

När det gäller PPM sparandet så har förvaltar Caroline sitt sparande själv eftersom hon förra året hade en monstruös avkastning på nästan 27 %. Jag själv använder Festival Fonder som under 2010 levererade en avkastning på nästan 16 %.

Ekonomistyrning med Balansbladet

Sedan använder jag och Caroline månadsvis Balansbladet för att följa upp hur ekonomin har gått den föregående månaden samt styra mot nästkommande. Med hjälp av Balansbladet får vi ut grafer och information såsom:

• Månatlig resultaträkning
• Månatlig balansräkning
• Fördelning aktiva/passiva inkomster
• Fördelning aktiva/passiva utgifter
• Ekonomisk trygghet
• Ekonomisk frihet
• Fördelning av inkomster/utgifter per kategori

som den som jag har publicerat kring hur vår ekonomi ser ut som du hittar här.