Portföljen per idag den 120115 (Freja – ca 11 månader)

Frejas portfölj ser i dagsläget ut enligt nedan:

Illustrerat i ett cirkeldiagram ser det ut som följer:

Det man kan se i ovan är att där är en övervikt mot Better Globe – eftersom målet är att ha ungefär en jämn fördelning mellan aktier, fonder och träd. Det beror dock på att jag investerade nästan 15.000 SEK i Frejas träd i december och under de kommande månaderna fram till december kommer det att balanseras upp genom att alla nya pengar ska fördelas över fonder och aktier.

Dessutom kan man ovan se att en relativt stor del (23 %) av portföljen idag består av rena kontanter, det är eftersom jag sitter och avvaktar till ett bra läge att gå in de kommande 6 månaderna. Enligt min åsikt har börsen ökat lite oproportionerligt mycket sedan november.

Analys och jämförelse mellan mål och utfall

I övrigt så har jag missat de flesta avkastningsmålen som var:

Både för aktier och fonder ligger utfallet ganska långt från målet – men med tanke på jämförelseindexet för Stockholmsindex (OMXS30) för aktierna och MSCI World Index (MXWO:IND) för fonderna är jag ändå ganska nöjd.

Better Globe går inte att jämföra då träden inte ger någon avkastning de första fyra åren. De första träden till Freja köpte vi i december 2010 så det dröjer ytterligare till 2014 innan den första avkastningen betalas ut.

Däremot var målet att ha ett eget kapital på ca 63 450 SEK den 9:e februari, när Freja firar sitt 1-års kalas. Det målet har ju nåtts med råge – trots att det nästan är en månad kvar och nedgång i portföljen.

Däremot måste man också ta hänsyn till hela portföljen när man räknar på utfallet och eftersom en relativ stor del ligger i likvid har det ”skyddat” portföljen enligt nedan:

Vilket i jämförelse innebär:

att portföljen i sin helhet under 2011 i sin helhet endast har backat med ca 2 %, vilket jag är mer än nöjd med.

Del 1. – Noterade aktier på Avanza Mini(vanlig mini-depå)

Den första delen i strategin är att lägga ungefär en tredjedel av portföljens värde i noterade aktier på börsen. Det som styr aktierna är till stor del samma faktorer för min egen strategi:

• Värdebolag med årlig utdelning – bolag som bygger ett värde, har haft minst 5 st raka vinstår tillsammans med en årlig utdelning.
• Långsiktigt ägande - jag avser inte att sälja aktierna på 20 år och det skall vara aktier som fortfarande är bra då med stor sannolikhet.
• Familjeägda / Tydlig ägare – bolagen skall ha en tydlig ägare eftersom det ökar sannolikheten för en långsiktighet.

De aktier som Freja äger idagsläget är:

Tillsammans med likviden på 3 735.50 SEK ger det en summa på Avanza depån på 16 779 SEK.Just nu sitter jag och väntar på en nedgång för att kunna öka innehavet framförallt i HM och i Lundbergs.

Ovanstående portfölj är lagd i vanlig depå och inte i en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto, eftersom månadssparandet är på 1 050 SEK (barnbidraget) och i en kapitalförsäkring är courtaget 39 eller 99 SEK vilket motsvarar nästan 4-10 %. I minidepån betalar jag ett courtage på 9 SEK som är 0.9 % vilket gör att jag sparar mer på courtaget än vad jag hade sparat på skatten. Längre fram kanske situationen ändras.

Del 2.  Fonder i kapitalförsäkring

Nästa del i strategin handlar om fonder för att balansera upp risken i portföljen och komplettera aktierna. De fonder som jag har valt är:

• Avanza Zero
• Danske Invest India
• East Capital Ryssland
• Fidelity Funds-China Consumer
• Granit Kina 130/30
• Nordea nya tillväxtmarknader
• Skagen Global

Fördelning:

Som syns ovan så är där en tydlig vikt mot Skagens Globalfond och Avanza Zero. Därefter har jag haft som mål att täcka in de områden i världen som jag tror på över tid såsom Ryssland, Kina, Indien och Latinamerika.

Totalt inköpsvärde var 10 130 SEK och marknadsvärdet idag är 9 587 SEK, vilket innebär en förlust på 544 SEK eller -5,37 %.

Del 3. Better Globe

Den sista delen i Frejas portfölj består av träd som köps via Better Globe. Målet är att köpa ca 100 st träd per år för en investering om ca 1 300 €. Det som jag gillar med den investeringen i sammanhanget är att jag då investerar i träd vilket inte alls påverkas av psykologi och därmed har samma volatilitet som aktierna och fonderna (läs: den varierar inte så mycket i värde över tid).

Det andra är att träden gör nytta för miljön och för människorna nere i Afrika som får arbetstillfällen tack vare träden. Dessutom är tidshorisonten väldigt läglig – eftersom träden inte ger någon avkastning de första fyra åren, därefter ger den 15 % per år i 15 år och sedan år 20 huggs trädet ner och ger 10 ggr pengarna.

Det innebär dessutom att pengarna fördelas över tid, eftersom träden som jag köpte 2010 kommer Freja till nytta när hon är 20, träden som jag köpte 2011 ger avkastning när hon är 21, de jag köper i år ger henne avkastning när hon fyller 22 och så vidare. Vilket innebär att pengarna inte kan användas upp på en gång.

Läs gärna mer om Better Globe här på min hemsida eller på den officiella sajten.

Kom igång själv med ett liknande sparande

Ovanstående är en strategi som jag har anpassat till Freja utifrån min egen strategi och är således ändå relativt avancerad – men nedan har jag försökt sammanfatta den i ett par enkla steg som du jättegärna får kopiera:

• Börja med att lägga undan så mycket du vill eller kan – t.ex. barnbidraget.
• Öppna t.ex. en Avanza Mini-depå eller motsvarande hos Nordnet.
• Ställ in en automatisk överföring till depån.
• Fördela pengarna jämt mellan t.ex. aktier och fonder.
• Sälj inte, utan bara köp på dig tillgångar över tid.

Vid en genomsnittlig avkastning på 8 % över 18 år kommer det att ge ett belopp på över 500.000 SEK, vilket är en fantastisk summa för de flesta personer och inte minst för en 18-åring.

Samtidigt tror jag att det också är viktigt att om man gör en sådan här sak att man också under tiden utbildar sitt barn i inställningen och attityden till pengar, för på sikt kommer det att göra henne mycket mer rikare än vad jag/du kommer att kunna göra.

Om du har några frågor, kommentarer eller tankar – skriv dem gärna nedan!

//jan

PS. Här är det initiala inlägget som jag skrev förra året: ”Så här tänkte jag ge Freja 2.000.000 SEK när hon fyller 18” DS.

• Vara föräldralediga utan att använda för många dagar och att det skulle påverka vår ekonomi för mycket. Resultatet blev att Freja idag är 11 månader och vi har plockat ut drygt 120 st dagar och har således nästan 360 dagar kvar. Under tiden har vi lyckats kombinera det så att det har fungerat med mina resor i Balansekonomi och Caroline fick ihop sin doktorsavhandling och disputerade.
• Hålla föreläsning för 600 personer, vilket jag gjorde på Skandiabiografen i Stockholm tillsammans med Charlie i början av december.
• Hålla heldagsföreläsning för 100 st personer, vilket jag gjorde vid två tillfällen under hösten och nästa tillfälle är om två veckor.
• Vi ökade vårt egna kapital med nästan 300.000 SEK vilket också var ett av målen.
• Vi hade som mål att Frejas eget kapital skulle uppgå till 45.000 SEK, och det slog vi med hästlängder. Per den 31:e december hade hon 69.951 SEK i totala tillgångar och då hade hon dessutom backat med ca 4 % på grund av sina aktieinvesteringar.
• Vi fick den första avkastningen på våra träd som vi köpte 2007 från Better Globe – inte mycket i rena pengar (ca 300 SEK), men procentuellt var det 15 %, så det var också en stor framgång.
• I bolaget hade jag som mål att omsätta 750.000 SEK men det slutade på 950.000 SEK med ett resultat efter finansnetto på 251.000 SEK. Vilket var över förväntan!
• m.m.

De målen där vi inte lyckades handlade främst om avkastningsmålen på vår portföljer där vi har som årsmål 8 %, men hamnade tyvärr på runt -10 % på grund av börsens utveckling. Det andra målet som jag inte nådde var att skriva 100 st inlägg på bloggen, men det tänker jag rätta till under det kommande året! : )

Men det som var mest spännande utifrån min och Carolines kickoff är att vi har satt målet att ha ett ”gratis” boende innan året är slut. Vi har definierat målet så här:

• Boendet skall kännas som en uppgradering från vårt nuvarande boende. Idag bor vi i en 4:a belägen i vindsvåning på Möllevången i Malmö på 97 kvm.
• Där ska finnas en öppen spis, balkong/uteplats och badrum med badkar.
• Där ska finnas ett stort kök och gärna plats för ett arbetsrum där man kan ha arbetsplatserna mot varandra mitt i rummet.
• Det skall finnas i västra/mellersta Skåne och ha tåg-förbindelse.
• Inget större renoveringsbehov.
• Boendet skall vara gratis.

Naturligtvis innebär den sista punkten en av de största utmaningarna, för här handlar det om att mer eller mindre hitta en hyresfastighet där man hyr ut de andra lägenheterna. Överskottet från hyrorna skall vara så pass stort att det täcker räntor + drift för vårt eget boende.

Jag har tidigare inte varit så intresserad av ett sådant boende, men iom Freja och att jag har sett flera i min omgivning som har gjort liknande affärer i andra delar av landet (Södertälje, Göteborg m.m.) så har jag blivit lite sugen. Tidigare tittade jag mest på det ur ett ekonomiskt perspektiv och då blev det alltid ett nej eftersom jag jämförde direktavkastningen från fastigheten med t.ex. aktier.

Nu tittar jag på det ur perspektivet ett bättre boende – landet lockar – också tack vare att flera vänner flyttat ut och jag har sett att det är ganska mysigt, samt att det hade varit fräckt för Freja också att växa upp med djur och omgivningar.

Det som också är intressant att nu när vi har börjat kolla på det på allvar så har jag sett att där finns några objekt som faktiskt motsvarar nästan alla punkterna – vilket är jättecoolt. Just idag väntar jag på att en mäklare ska komma hem från sin semester för att i nästa vecka åka och kolla på en visning på ett objekt som uppfyller alla kriterierna.

Det som kom på andra plats är just nu en fastighet som finns i Landskrona som var väldigt lockande. Det som den föll på var att där var ingen stor lägenhet som vi skulle kunna bo i – eller rättare sagt det fanns om man var beredd att söka om bygglov och slå ihop två lägenheter. Det är dock inget som jag är beredd att göra eller finner särskilt attraktivt. Dock finansiellt så såg den ganska bra ut.

De viktigaste siffrorna enligt nedan:

• Pris: 3.050.000 SEK. Jag tror dock man skulle kunna pruta ner den iaf. till 2.950.000 SEK.
• Hyresintäkter för alla lägenheter utom på tredje våningen: 205 620 SEK.
• Handpenning (15% av 2.95 Mkr): 442 500 SEK.
• Lån till resten: 2.507.500 SEK.
• Jag tror att man skulle kunna förhandla ner räntan till iaf. 3.95 %, vilket skulle ge en årlig räntekostnad på: 99.000 SEK
• Med 30 % skatteavdrag blir det ca 70.000 SEK per år.
• Driften ligger på 70 624 SEK per år, men där är ingen renovering inräknad, så jag tror att den skulle ligga på lite högre. Bruksarean är 265 kvm vilket i nuvarande läge betyder 266 kr/kvm. Tror att det är rimligare med kanske med en drift på 100.000 SEK som ger en drift på 377 kr/kvm vilket ligger närmare rikssnittet enligt SCB på 421 SEK/kvm.
• Det innebär att affären ser ut som följer: 205 620 – 70.000 – 100.000 = +35.620 SEK. Det vill säga att man bor gratis i en lägenhet på tredje våningen på 54 kvm (84 kvm + 18 kvm terass om man bygger om) OCH att du har ca 3.000 SEK över i månaden.
• Sätter man det i relation till att du har lagt in 442.500 SEK innebär det att du har en ROI (avkastning på eget kapital) på 35 620 / 442 500 = 8.50 %.
• Avkastningen på totalt kapital är väl också ganska okej: (247 020 – 70624)/3050000 = 5.78 % som ligger helt i paritet med vad en direktavkastning på fastigheter av den här typen är.

Summa summarum ser det väl ganska okej ut, jag har tagit i på driften så där finns marginal. Vakansgraden är väl inte 0 i Landskrona men ändå ganska låg eftersom det ligger hyfsat centralt och hyrorna för lägenheterna är ganska låga.

Sedan har jag även räknat på att man har pengarna till handpenningen mer eller mindre kontant, men det som är bra är att det i kalkylen till och med finns utrymme för att låna till dem. Säg t.ex. att vi tar ett riktigt blanco-skitlån på 6 % så blir det 6.000 SEK per 100.000 SEK man lånar. Det vill säga 30.000 SEK i ränta för 500.000 SEK, då har vi tagit i så att man har till engångsavgifterna också. Med ränteavdraget blir det 20.000 i ränta per år för det lånet och eftersom det fortfarande går med 35 620 SEK i vinst så blir det att vinsten bara minskar till 15 620 SEK.

Det intressanta i det här sammanhanget blir ju att avkastningen på ditt egna kapital ökar eftersom det nu blir: 15 620 / 20 000 = 78.1 %. Det vill säga att eftersom du använder hävstång till 100 %, så har du en avkastning på ditt egna insatta kapital (som bara är räntan på 20.000 SEK) på nästan 78 % per år! (vem var det som sa att det är omöjligt med avkastningar över 50 % per år?). Räknar man bort marginalen i driften som jag lade på blir avkastningen dessutom hela 45 620 / 20 000 = 228.1 % per år.

OBS! Notera att du fortfarande inte betalar någon hyra, avgift eller drift – det i sig är ju en alternativ vinst. T.ex. så betalar jag och Caroline 7.500 SEK i hyra per månad + el m.m. Vilket gör att vi i ovanstående skulle öka vårt kassaflöde med nästan 90.000 SEK per år i pengar som inte behöver ut. Nu kanske de iof skulle behöva gå ut i amortering, men då är det att du betalar dig själv på riktigt eftersom det sänker dina lån och därmed ökar ditt egna kapital. Det gör ju kalkylen ännu bättre!

Det som gjorde det ointressant för mig och Caroline var framförallt följande fyra invändningar:

• Det ligger inte nära någon bra skola som vi kan tänka oss sätta Freja i.
• Det kräver en hel del jobb att slå ihop lägenheten med den inredda vinden samt koppla på takterassen (bygglov krävdes).
• Vi är ännu lite osäkra på vad Caroline kommer att göra efter sin disputation.
• Ingen öppen spis eller att det skulle vara ”på landet”.

Det kan dock vara en perfekt affär för dig kanske? : )

Det som är schysst är att det är ju en ganska bra investering utifrån perspektivet att det varje månad väsentligen förbättrar din likviditet. Jag och Caroline har ett gott kassaflöde på årsbasis, men ibland så kan likviditeten ställa till det. Men för oss är det inte främst en fråga om pengar heller.

Vill du titta själv – klicka för länken på hemnet eller om den är borttagen, här för pdf som jag sparat ner eftersom jag misstänker att den kommer att försvinna från hemnet när den blir såld.

Här vill jag också dela med mig av ett tips på hur man kan räkna på en livförsäkring eftersom jag genom mina utbildningar i Balansekonomi märkt att de flesta inte riktigt har koll på hur man kan göra det.

Jag anser nämligen att man ska räkna ut sitt försäkringsbelopp i förhållande till den tid som man vill att den efterlevande skall kunna upprätthålla samma livsstil som man har nu. Eftersom min pappa gick bort när jag var 13 år gammal, kommer jag ihåg hur mamma oroade sig för om vi skulle kunna bo kvar i huset och kunna leva så som vi gjorde innan pappa gick bort eftersom hans lön nu inte kom in varje månad.

Därav om du har en lön på t.ex. 20.000 SEK efter skatt varje månad så ger en livförsäkring på 1.000.000 SEK 50 månaders uthållighet, det vill säga nästan 4 år. Det betyder att din efterlevande kan ha samma livsstil och har ca 4 år. Naturligtvis behöver man korrigera och anpassa beloppet om man har t.ex. lån på hus, bostadsrätt, företag eller liknande.

Jag själv resonerar kring min egen försäkringssituation enligt följande – jag och Caroline har ca 1.100.000 SEK i skulder tillsammans. Nu mer har vi även en liten prinsessa att ta hand om vilket också påverkar. I dagsläget har vi följande försäkringar:

• Livförsäkring via Swedbank 500.000 SEK
• Livförsäkring via Euro Accident 1.250.000 SEK
• Livförsäkring via företag TGL 250.000 SEK

Totalt ca 2.000.000 SEK per person. Det betyder att om något skulle hända mig t.ex. så kan Caroline betala av våra lån samtidigt som hon har en miljon över, alternativt att ha 2 miljoner som hon kan investera och låta avkastningen betala utgifterna (vilket jag skulle rekommendera). Med våra utgifter på ca 30.000 SEK per månad ger det ca 3 års uthållighet.

Tre år tycker jag är för lite och därav kom jag i kontakt med Allmänna änke- och pupillkassan som har ett lite annorlunda koncept från de ovanstående livbolagen. Nämligen att men betalar en högre premie initialt MEN om man inte dör under försäkringsperioden så får man tillbaka sina pengar med avkastning!

I mitt fall fick jag en offert på 1.000.000 SEK fram tills att jag fyller 65 (om 34 år) som ser ut som följer för premien. Beräkningen är på en genomsnittlig återbäringränta om 8 % per år. Bilden nedan visar hur premien förmodligen kommer att förändras under försäkringstiden (blå linje).

Jämförelse mellan inbetald premie och slutåterbäring ser då ut som följer:

Premiens utveckling under försäkringstiden:

Det vill säga att jag har betalt in ca 60.000 SEK och förväntas få ut ca 88.000 SEK.

Naturligtvis är det inga garantier, men jag tycker att potentialen i ovanstående är betydligt bättre än t.ex. hos swedbank, där jag i dagsläget har en billig premie, som kommer att öka efter hand som jag blir äldre och där jag inte får något tillbaka. Här är det som att man får både och.

Jag har idag skickat in ansökningshandlingarna och hoppas att jag blir godkänd! : )

God fortsättning!
//jan

PS. Om du kontaktar dem och ber om offert, kontakta Lena Schelin och hälsa från mig. DS.

Jag själv investerar med en sådan strategi där jag främst lägger i pengar i följande tre potter:

Pott 1 – Bred indexfond eller globalfond

Indexfond – Avanza Zero – som följer stockholmsbörsens OMX30 (som vi också mäter aktieklubben mot – OMX30 kan jämföras med en påse med de 30 största bolagen på stockholmsbörsen, det som de brukar redovisa på nyheterna (typ)). Förväntad avkastning ca 8 % över en längre period. Det motsvarar även den historiska avkastningen över de senaste 100 åren.

Den andra favoriten för ett riktigt långsiktigt sparande (läs: pension) gillar jag breda global- eller regionfonder såsom t.ex. Skagen Global eller Skagen Kon-tiki. Har även tre andra favoriter i hedgefonderna Brummer Lynx, Brummer Multi-Strategi och Coeli Spektrum.

Allt ovanstående kan man handla både via Avanza och Nordnet.

Pott 2 – Investment- och familjebolagen.

Investmentbolagen/familjebolagen – är min egentliga favorit. Jag tror ju mycket på att kopiera människor som gör något framgångsrikt, tittar på vad de gör och gör sedan samma sak. I Sverige har alla förmögna släkter ett motsvarande och i de flesta fall börsnoterat bolag:

• Wallenberg – Investor
• Persson – Hennes & Mauritz
• Bröderna Paulsson – PEAB
• Rausing – Tetra Laval
• Söderberg – Ratos
• Stenbeck – Kinnevik
• Lundbergs – Lundbergsföretagen
• Douglas – Latour
• Ingvar Kamprad – IKEA
• Bertil Hult – EF
• Melker Schörling – Securitas
• Sten – Stenagruppen
• Akelius – Akelius Fastigheter
• Carl Bennet – Bennet gruppen
• m.fl.

Det som ofta kännetecknar dessa bolagen är att de är några av de få som faktiskt fortfarande är långsiktiga i våra dagar. De flesta av företagen kan du dessutom investera i vilket innebär att dina pengar förvaltas på precis samma sätt.

Det bästa av allt är att de dessutom förvaltas gratis, och du får tillgång till samma årliga avkastning som de får (dessa familjerna lever ofta på inkomsterna som dessa bolag genererar i form av vinst som sedan delas ut till dem och deras närmaste). Det betyder att du inte behöver sitta och sköta dina investeringar själv, utan du kan delegera det till dem. Dessa företag har ofta staber av personal vars enda uppgift är att förvalta deras förmögenhet – varför inte låta dem förvalta dina pengar också?

Tobias Schildfat skriver om det här i sin fantastiska bok – ”Vägen till din första miljon – bygg din egen pengamaskin” – där han visar att många av dessa bolagen dessutom har genererat en överavkastning i förhållande till index (pott 1) och en historisk avkastning på 12 – 14 % per år mot genomsnittet på 8 % per år. Testa gärna ränta-på-ränta kalkylatorn för att se vilken skillnad det gör för avkastningen här.

Jag själv investerar ganska aktivt i dessa investmentbolagen åt mig själv och enligt den mekaniska planen som jag har skapat åt min lilla dotter Freja, där jag favoriserar bland annat Ratos, Lundbergsföretagen och Hennes & Mauritz.

Pott 3 – Stjärnaktierna

Sedan finns där slutligen några stjärnaktier som jag också gillar som sticker ut som klara stjärnor på natthimlen. Några av dessa här:

• Hennes & Mauritz – har i genomsnitt gjort 25 – 30 % per år i snart 30 år. Såg någon siffra att 10.000 SEK investerat i H&M 1984 skulle ge ungefär 2.400.000 SEK idag.
• Berkshire Hathaway – Warren Buffets, världens rikaste mans, investmentbolag, som har haft ett genomsnitt på 21 % i snart 56 år. Det betyder att dina pengar dubblas ungefär vart tredje år. 1.000 USD investerat 1956 är idag värda mer än 5.000.000 USD!

Andra företag som jag har på bevakningslistan för stjärnaktier är Apple, Nike, Coca-Cola m.fl. stora bolag som genererar bra vinster år efter år efter år.

Äntligen?

Varför jag skriver äntligen är att vi är få som står för de resonemangen ovan, det är främst Tobias Schildfat och Per Börjesson (som även skrivit boken ”Så kan alla svenskar bli miljonärer”).

Idag damp det ner ett nyhetsbrev i brevlådan från just Per som skriver om att Spiltan har skapat en fond som heter ”Aktiefond Investmentbolag” vars uppgift kommer att vara att investera enligt en långsiktig strategi, med låga avgifter (läs: varför är det viktigt) och vara passivt förvaltad.

Det är med stor sannolikhet något som jag kommer att lägga både mina och Frejas pengar i, under förutsättning att de motsvarar förväntningarna. Läs gärna hela nyhetsbrevet nedan, eftersom jag inte hade kunnat skriva det bättre själv.:

Bättre avkastning än börsen – lägre kostnader än index!

I månadsskiftet november/december introducerade Spiltan Fonder, Aktiefond Investmentbolag. Fonden innehåller en portfölj av svenska investmentbolag som historiskt har gått bättre än börsen. Fonden har fått stor uppmärksamhet i media och till exempel skrev en av Sveriges ledande fondanalytiker, Jonas Lindmark på Morningsstar ”Äntligen en ny sorts fond”. I budskapet till svenska folket hur man skall spara långsiktigt i aktier har vi på Spiltan predikat tre alternativ:

Egna aktier: Att köpa och behålla en portfölj av investmentbolag är ett av de bästa alternativen. Ger aktiv förvaltning och ägande i Sveriges bästa bolag. Historisk har en sådan portfölj gett en överavkastning i jämförelse med börsen men också exponering mot ett antal onoterade bolag.

Indexfonder: Spara i dem med lägst kostnader. Bra om man inte tror att det finns någon förvaltare som kan slå index. Warren Buffett säger att ”dumma pengar blir smarta när de väljer indexfonder”.

Aktiva fonder: Spara bara i fonder som verkligen är aktiva och väljer ut de bästa bolagen oberoende av deras vikt i index. Det finns faktiskt förvaltare som över långa tidsperioder skapat en meravkastning.

Det fantastiska med Spiltan Aktiefond Investmentbolag är att fonden kombinerar alla tre alternativen. Fonden köper och behåller investmentbolag som har aktiv förvaltning av sina portföljbolag. Fonden har en förvaltningskostnad på 0,2 % vilket är lägre än snittet för alla svenska indexfonder. Dessutom har fonden låga transaktionskostnader då fonden köper och behåller bolagen. Genom investmentbolagen får man också en aktiv förvaltning av deras portföljbolag.

Enda haken är att den nya fonden inte kommer att rekommenderas av så många finansiella ”rådgivare” för när avgiften är så låg kommer de inte att tjäna några pengar på kick-backs. På samma sätt har samma rådgivare aldrig rekommenderat att man skall köpa och behålla investmentbolag, vilket är den största anledningen till att de handlas med en rabatt. Spiltan Fonder är övertygade om att på lång sikt kommer fonden att bli en succé, precis som Spiltan Räntefond Sverige, som på fyra år fått in ett kapital på 2 miljarder kronor (utan någon marknadsföringsbudget) genom att vara den bästa och billigaste (avgift 0,1 %) korta räntefonden. Då det kan ta lång tid innan fonden blir lönsam för Spiltan Fonder har investmentbolaget Industrivärden ”sponsrat” starten genom att satsa egna pengar i fonden.

Den nya fonden är t ex bra när man sparar till barn där man har långa spartider. Den passar också utmärkt för allt månadssparande. Störst inflöde kommer fonden nog att få från månatliga avsättningar till tjänstepensioner från de svenskar som inte är bundna av avtal med arbetsmarknadens parter. Nu kan man öppna ett pensionskonto hos Avanza eller Nordnet och genom att välja en mix mellan Spiltan Räntefond (avgift 0,1 %) och Spiltan Aktiefond Investmentbolag (avgift 0,2 %) få en totalkostnad på sitt pensionssparande inklusive avkastningsskatt (ca 0,5 %) på under 0,7 % per år. Motsvarande kostnad för ett sparande i en traditionell försäkring torde vara 2-3 % per år. De fondbytartjänster som marknadsförs av de ledande försäkringsmäklarkedjorna kan genom fondavgifter, fondbytesavgifter (minus fondrabatter plus avkastningsbaserade avgifter), transaktionskostnader inne i fonderna, försäkringsavgifter och avkastningsskatt ha totalkostnader på upp till 5 % om året. I den senaste undersökningen av utfallet från dessa tjänster visar det sig att 10 av 10 tjänstemän som gått ur de kollektiva systemen har fått lägre avkastning på sina tjänstepensioner. Om man har ca 4 % lägre kostnader om året, plus möjlighet att få högre avkastning, innebär det att man har fördubblat sitt pensionskapital på ca 18 år.

Svenska fondmarknaden har fått en ny fond som kommer att ta stora marknadsandelar. Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta innan svenska folket upptäcker fonden. Finansiella ”rådgivare” som tjänar pengar på en del av avkastningen på det förvaltade kapitalet kommer nog aldrig att rekommendera fonden men de som är kloka slutar att använda deras tjänster och fattar istället egna beslut om sitt långsiktiga aktiesparande.

Per H Börjesson
Ordförande Spiltan Fonder

Vi blir allt äldre och äldre – nu när Freja föddes 2011 så jag siffror på att över en tredjedel av de barn som föds nu kommer att leva till mer än 100. En kompis som jobbat inom äldrevården har berättat att medellivslängden bara sedan 1970 till nu 2011 har ökat med över 9 år.

Det innebär att vi kommer att leva längre som i sin tur innebär att pensionsbeloppet behöver räcka längre, vilket medför att vi behöver mer pengar i vår pensionspott. Sannolikt kommer vi att även bli sjukare vilket kommer kräva mer kostsam vård.

Vi är allt färre som jobbar, pensionssystemet är ju uppbyggt av att en del av de pengar som de som jobbar betalar i skatt, ska gå till pensioner för dem som inte jobbar och har levt längre. (för övrigt samma definition som där är på ett pyramidspel – de som kommer in i systemet senare skyfflar pengar till de som har varit inne sedan tidigare).

I princip hela västvärlden har idag nativitetstal som är under 2.1 som behövs för att till och med upprätthålla en befolkning. Det tillsammans med att mer och mer effektiviseras och att vi agerar på en global marknad medför att arbetstillfällena i Sverige kommer att bli färre och färre. Läs till exempel om regeringens (spelar ingen roll om den är vänster eller högre) definition på full sysselsättning som  inte innebär att alla jobbar, utan grovt förenklar innebär att där finns en balans mellan arbetssökande och jobbtillfällen som är gynnsam för staten som helhet.

Eftersom det är färre som jobbar, innebär det att skatteinflödet kommer att bli mindre, som i sin tur innebär att pensionerna kommer att minskas, eftersom vi helt enkelt inte har råd.

De flesta har helt fel om sin pension – vid en nyligen gjord undersökning tror de flesta svenskar att pensionen kommer att vara runt 75 % av deras lön, när det i själva verket kommer att i bästa fall ligga på runt 45-50% – vilket är den ganska stor skillnad.

Pensionssystemets uppkomst och historia

Det som är intressant idag är att det i det tysta sker en revolution när det gäller pensionerna – i USA har staten lånat(!) pengar från pensionsfonderna för att klara finanskriserna och i Sverige – ett av få länder där pensionsskulden fortfarande är relativt hanterbar har man flyttat över mer och mer ansvar på individen för pensionen. T.ex. där PPM bara var det första steget. Utvecklingen går väldigt tydligt i riktningen att vi själva behöver ansvara för vår egen pension, för staten kommer inte att göra det – den kommer helt enkelt inte att ha råd.

I sammanhanget är det också spännande att kolla på bakgrunden till pensionssystemet. Det sociala välfärdssystemet med t.ex. pensions inleddes i Tyskland under Bismarcks tid som var med om att Tyskland industrialiserades och då behövde man arbetskraft till fabrikerna och frågan var – ”Hur får vi människor att spendera sina liv i de skitiga och tuffa förhållandena i fabrikerna?”

Jo, vi ger dem ett löfte om att när de fyller 65 att vi betalar alla deras utgifter och betalar deras leverna – läs: vi ger dem pension. Utifrån statens synpunkt var det ganska riskfritt eftersom medellivslängden vid det tillfället var runt 48 år. De flesta personerna dog helt enkelt innan de kunde göra anspråk på sin pension.

Idag, ca 150 år senare lever vi kvar i det här systemet, dock bara med den ändrade förutsättningen att vi lever längre tack vare framstegen som vi har gjort inom främst sjukvård. Idag är pensionsåldern i Sverige 65 år, det är på utredning att man ska kunna jobba bortom sin 65 års dag, tror att det är iaf till 67 och jag är ganska säker på att innan jag går i pension (idag är jag 30, född 1981) så kommer det inte vara frivilligt till 67 utan snarare obligatoriskt upp till iaf. 70-80 år.

Pensionssystemets uppbyggnad i Sverige och mina tankar om det

Trots att vi har tänkt väl så är pensionssystemets uppbyggnad förvånansvärt krånglig och till och med jag som tycker att det är kul har haft svårt att sätta mig in i det och skapa modeller. Men i korthet ser det ut som på bilden nedan:

Om vi tar det uppifrån och ner:

Privatpension (IPS)

Det är det som även brukar kallas för IPS (individuellt pensionssparande). Det är den delen av din pension som du sparar privat – med skattade pengar. Du får i skrivande stund även gör avdrag på skatten på upp till 12.000 SEK för ditt privata pensionssparande. Det här sparandet är ofta det som bankerna försöker sälja in på oss.

Min åsikt om IPS: för den generelle svensken som inte har någon finansiell plan eller strategi kan det här vara bra, men jag gör det inte själv och rekommenderar ingen som är intresserad av sin ekonomi att spara pengar här, trots skattelättnaden. Du låser nämligen pengarna väldigt länge och bankerna brukar vara kluriga på både avgiftsbelägga och begränsa sparandet i IPS:erna. Alternativt kan vara att göra det via t.ex. Avanza eller Nordnet som jag upplever har en större frihet i alternativen för sparandena.

Tjänstepension (TJP)

Tjänstepensionen eller även kallad avtalspensionen ibland är något som din arbetsgivare sätter av till din pension. Tjänstepensionen består till skillnad från IPS:en av oskattade pengar vilket innebär att du skattar pengarna när du tar ut dem. Olika arbetsgivare betalar dessutom olika tjänstepensioner till olika bolag beroende på kollektivavtal och andra avtal. Det innebär att om du har haft flera arbetsgivare är sannolikheten stor att du dessutom har pensionen på flera olika ställen. Vanliga bolag är ofta SPP, Alecta, SEB Tryggliv m.m. Ofta ingår även olika typer av försäkringar i tjänstepensionen som premiebefrielse m.m.

Min åsikt om TJP: jag är lite kluven till den här pensionen men jag sparar ändå själv ganska mycket i TJP från mitt privata bolag (i dagsläget ca 4500 SEK per månad) eftersom TJP:en är avdragsgill för företaget upp till 30 % av lönesumman. Dock betalar företaget en mindre skatt (tror ca 24 %). Innan hade jag den på olika ställen (länsförsäkringar, moderna, SEB tryggliv) efter massa strul bestämde jag mig för att samla alla pensionerna hos Avanza eftersom de hade trevligast kundtjänst som hjälpte till. De betalar dessutom avgifter upp till 1.000 SEK för flytten till de andra bolagen och hjälper till med pappersexcersien.

Den största fördelen är dock att Avanza är ganska fria i reglerna för sin TJP, vilket innebär att jag kan handla i både aktier, fonder, ETF:er m.m. medan t.ex. på Moderna kunde jag bara välja mellan drygt 20 fonder. Så där är en större frihet + att jag fick allt samlat på ett och samma ställe.

En annan sak som är idagsläget är fördelaktig med tjänstepensionen är att du betalar skatt i det landet där du plockar ut din pension. Det medför att om du plockar ut dina pengar i ett land som t.ex. för närvarande Portugal som har 0 % i skatt på just TJP, så är det väldigt förmånligt, medan t.ex.  i Sverige hade det inte varit osannoliket med en skatt på över 50 %. Dock behöver du ju på allvar bo i Portugal och vara skriven där under de åren då du plockar ut pengarna ur den. (det är därför många direktörer ofta flyttar utomlands mellan 55-60 års ålder).

Det gäller därför alltså att verkligen sätta sig ner och kolla upp, hur ser min tjänstepension ut, hur mycket har jag där och vad vill jag av den och hur ser den historiska avkastningen på min tjänstepension ut. Det finns även duktiga pensionsmäklare eller försäkringsmäklare som kan hjälpa till med det här.

Allmän pension/inkomstpension

Den allmänna pensionen är den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Garantipension får den som haft låg eller ingen inkomst.

Min åsikt om allmänna inkomstpensionen: det finns inte så mycket att säga om den här, eftersom den inte är något som vi kan styra eller påverka. Jag misstänker att det här är den som över tid kommer att urholkas. Dock skall den ändå tas med som en tillgång i din balansräkning eftersom det är en tillgång som du äger och en skuld som staten har till dig.

Allmän pension/PPM

PPM är den andra delen av den allmänna pensionen där staten sätter av 2.5 % av din lön, upp till ca 7500 SEK per år (om du har en lön på ca 26.500 SEK eller högre).

Min åsikt om PPM: det är absolut något som man kan intressera sig mer för och fatta aktiva beslut. Se längre ner om mitt räkneexempel på PPM.

Resonemang och räkneexempel på PPM

Ett resonemang som jag brukar föra är att vi känner alla personer som brukar åka genom halva stan för att tanka 10 öre billigare bensin. Samma person är en av de 80 % av befolkningen som inte öppnar sitt PPM.

För skojs skull döper vi genomsnittsvensken till Lars och definierar honom enligt SCB till 41 år gammal, lön innan skatt på 24.900 SEK och ett PPM på ca 55.000 SEK, en årlig pensionavsättning på 5.100 SEK och en historisk genomsnittlig avkastning på 4.00 %.

Om Lars fortsätter med samma antaganden resten av livet så kommer han ha ett totalt slutvärde på ca 348.000 SEK, som kommer motsvara ett bidrag från PPM-delen till hans totala pension på ca 2.600 SEK.

Om han däremot skulle öka sin avkastning så kommer det att se ut enligt följande tabell:

Här påstår jag att Lars bör utan större problem sikta på att ha en årlig målavkastning på 8.00 % enligt resonemang bland annat här. Det kommer att göra en skillnad för honom på en summa på nästan 350.000 SEK, vilket i sin tur innebär nästan 5.300 SEK i månaden istället för 2.600 SEK i månaden. På årsbasis blir det nästan 30.000 SEK – tittar vi på de högre avkastningarna på 10 % så bli skillnaden nästan 5.000 SEK i månaden.

Jag påstår att livet ser väldigt annorlunda ut med 3-5.000 SEK mer i månaden och om man lade den tiden man jagar 10 öre billigare bensin på att byta till några PPM-fonder som ger/gett god avkastning över tid så tjänar man in de pengarna många gånger om. Min upplevelse är att vi många gånger silar mygg och sväljer elefanter i det här området.

Hur gör jag själv

Jag själv köper för närvarande tjänsten om PPM-förvaltning för att under en period utvärdera huruvida jag kan göra det bättre själv eller inte. Generellt är jag skeptisk till PPM-rådgivare eftersom det som vanligt är 90 % skit och 10 % guldkorn. Dessutom faller de också ofta i fällan att många byten är bättre än färre, vilket tyvärr inte stämmer i området ekonomi.

Det har fler än en gång bevisats att den som har en långsiktig plan, köper och håller för alltid får en bättre avkastning än den som försöker aktivt slå marknaden. Det finns flera exempel som t.ex. Warren Buffet som är den främsta förespråkaren för ”buy-and-hold-forever”-strategin. Det finns även kända citat som säger ”marknadens uppgift är att föra över pengar från de aktiva till de passiva”.

Själv kommer jag ju inte att utnyttja mina pensionspengar på 25-35 år, vilket är ett enormt långt perspektiv. Därför investerar jag på det som jag tror på i det tidsperspektivet – jag tror på att Kina, Ryssland och Indien och investerar mycket där. Jag tror också mycket på ny teknik och inte minst sjukvård och äldrevård. Jag följer till stora delar samma strategi som jag har designat för Freja som jag har skrivit om här.

Tips på fler resurser

• Balansekonomi och seminariet med Charlie Söderberg eller kickoffen med mig.
• Per Börjessons bok – Sluta pensionsspara! - Börjesson har länge drivit linjen om att skapa din egen förmögenhet genom ett långsiktigt sparande.
• www.minpension.se en sajt där du kan göra din egen pensionsprognos utifrån dina förutsättningar. Har tidigare haft problemet att alla tjänstepensionsbolag inte har varit anslutna.
• www.pensionsmyndigheten.se – statens hemsida med bra information om hur det fungerar.
• www.morningstar.se – sajt med alla PPM-fonder, där du dessutom kan sortera dem efter deras avkastning i fallande ordning.

1. Skapa ett överskott i din ekonomi genom att antingen öka dina inkomster eller minska dina utgifter – samt att kontinuerligt hålla koll på och bryta mot varianten av parkinsons lag applicerad på pengar, som säger att dina utgifter ökar i exakt samma takt som dina utgifter.
2. Gör steg 1 tills du minst lägger undan 10 % av alla dina inkomster, likt det historiska tiondet. Dessa 10 % betalar du dig själv först, det första som du gör när du får in dina pengar – INNAN du betalar alla andra såsom hyresvärde/bostadsrättsföreningen, telenor, eon, bilen, banken m.m.
3. Sätt sedan dina pengar i arbete så att de börjar tjäna pengar och jobba hårt åt dig istället för att du skall jobba hårt för dina pengar – genom att använda ränta-på-ränta. Här brukar jag rekommendera att titta på en genomsnittlig avkastning om 7-8 % per år vilket motsvaras av t.ex. en bred index, eller globalfond.

Se hur jag t.ex. resonerar kring min dotter Frejas mekaniska plan.

Det som var kul att jag imorse läste ett nyhetsbrev från Per Börjessons Spiltan med titeln ”Sluta pensionsspara” som pratar om samma variant.

Jag kan nämligen många gånger förundras över människor som jagar 10 öre billigare bensin, kör genom halva stan för att komma till macken och tanka. Att man sedan många gånger använder upp hela den potentiella vinsten i resan till macken, det spelar ingen roll för upplevelsen är att man gjorde en ”bra affär” – bara man får sina 10 öre billigare bensin. Då har vi inte ens tagit hänsyn till tiden som det tar att leta och åka till detta andra ställe.

Jag upplever detta många gånger som att om man gör detta för att ”spara” eller ”tjäna” pengar så är det som att sila mygg och svälja elefanter (eller hur det ordspråket nu går). Jag tänker så här – tänk om man lade den tiden på att gå igenom och sätta sig in i sitt PPM-sparande. Låt oss göra ett räkneexempel.

Anna Svensson – en genomsnittlig svensk och hennes PPM

Vi utgår från Anna – hon är en vanlig genomsnittlig svensk. Enligt SCB så är hon 41 år gammal, hon tjänar enligt den svenska medianlönen på 24.900, värdet på hennes PPM är ungefär 55 000 SEK och hennes genomsnittliga avkastning har de senaste åren varit ungefär 4 % och varje år sätts det in ca 6.000 SEK.

Nu när vi är klara med antagandena låt oss göra jämförelsen. Om Anna fortsätter att göra precis samma sak de kommande 24 åren tills hon fyller 65 då kommer värdet på hennes PPM vara ungefär 384.000 SEK.

Att göra rätt sak istället för att göra saken rätt

Om nu Anna istället för att jaga 10 öre billigare bensin istället lade den tiden på att öka avkastningen i sitt PPM-sparande så skulle det se ut som följer:

Det vill säga att om Anna skulle lägga tiden och bara öka sin genomsnittliga årliga avkastning med så lite som 0.50 % – så innebär det över 35.000 SEK i skillnad!! Kuriosa i sammanhanget blir att det krävs nästan 10.000 tankningar med 10 öres besparing för att komma upp i samma summa.

Med en 1 % ökad genomsnittlig avkastning är vi uppe 72.000 SEK skillnad och om vi jämför med 8 % som jag påstår att de flesta skulle kunna klara av med lite intresse för sin ekonomi – då pratar vi en skillnad på nästan 300.000 SEK!

För mig handlar om att lägga tid och fokus på rätt sak, istället för att göra saken man håller på med på rätt sätt. Det är här Cathrin kommer in i bilden och den inspiration som hon gav mig till detta inlägget.

Hon berättade nämligen hur hon för någon dag sedan var hemma och i kylskåpet hittade 2 kg illaluktande köttfärs. Hennes första reaktion är som min, man vill ju inte slänga köttfärsen – trots att den luktar lite illa – man har ju ändå betalat 150 SEK för den, tanken slår en att åka tillbaka med den och byta den… Men det häftiga med Cathrin är att hon fångade sig i detta och insåg vad hon höll på med och valde att göra något annorlunda. Hon slängde köttfärsen och gick och satte sig vid datorn och bytte i sina fonder och aktier…

Hur lång tid tror du innan den 100-lappen är intjänad? Precis… :-)

Har du någon liknande erfarenhet?

Hur stor skillnad skulle det bli för dig om du lade ner mer tid på din PPM?

PS. Tack Cathrin för att du är en fantastisk partner, inspiration och en medlem i min påverkansgrupp, det är en fröjd att jobba med dig! DS.

Hej Jan, ber om ett råd. Börsen går åt fel håll och jag är orolig.

Har en stor summa investerad på börsen, ca 70 % av innehavet i 4 olika investmentbolag + Tele 2, samt mindre poster i småbolag. Börsen har gått ner flera procent och jag ligger back ca 19000 nu.

Hittills så backar mitt kapital 0,8 % idag. Igår hoppades jag på en vändning och tittar jag på lång sikt så ökar ju investmentbolagen 10-15%.

Nu är jag mer osäker, och vet inte om jag ska sälja av kapitalet och vänta på uppgång.

Vad ska jag göra? Strategin är ändå att kapitalet ska växa med minst 10% per år, och inte minska.

Mitt svar blev som följer:

Jag visste inte att börsen kunde gå ett ”rätt” eller ”fel” håll… :-)

Så – vad säger din _plan_ och _vägkarta_?

Jag hoppas inte att den innehöll en strategi där börsen skulle gå spikrakt uppåt utan några dippar, eller? ;-)

Den sista följdfrågan – vad tror du att livet försöker lära dig nu?

Svaret kom nu ikväll:

För min del så är rätt håll en ökning……..

Min plan är att kapitalet ska växa och jag förstår att börsen kan gå ner och upp, däremot så blir jag ju orolig när den går ner så mycket som den gjort nu under de veckor som varit. Och första tanken i morse vid öppning var att sälja.

Jag ser dock detta som en långsiktig plan på 5-10 år, och ler lite åt svaren från dig, känns ju självklart att börsen rör sig ner och upp hela tiden.

Jag tror livet försöker lära mig att hålla mig till planen, sitta kvar i båten trots att det blåser och inte låta mig styras av motgångar och konstiga känslor i magen.

Handelsdagen slutade ju på plus, jag tackar mig själv för att jag inte tillåt mig styras av känslan i morse.

Insikten är så himla klockren – att investera på börsen – påstår jag handlar till 20 % om hantverket och till 80 % om självdisciplin. Att göra det man har sagt att man ska göra – även när känslan som man hade när man sa det är borta. I detta fallet – om man har en strategi över 5 – 10 år, då spelar ju inte en temporär nedgång någon som helst roll i universum.

Jag själv gjorde misstaget att för många år sedan förlora pengar, gå ur börsen och tycka att aktier är skit. Då satt jag med förlusten, men om jag hade låtit pengarna varit kvar skulle de idag vara värda mer än det dubbla.

En annan god vän till mig som idag förvaltar en fond, berättade för mig att under en period i hans liv, hade han inte ens tillgång till sin egen depå. Han skrev alla ordrar i ett kuvert som han gav bort till sin kompis som genomförde dem. På det sättet kunde han inte fatta ogenomtänkta känslobeslut… :)

Jag har många gånger i mina föreläsningar påpekat hur det mesta i vårt samhälle är inriktat på konsumtion eller om man lyfter perspektivet omedelbar belöning. Denna jakten omedelbara belöning är det som ligger de flesta människor i fatet om vi pratar om verklig framgång. Att det dessutom finns osynliga strukturer som motverkar vår ekonomiska rikedom gör inte saken lättare.

Återupprepning av ett klassiskt experiment om uppskjuten belöning

Joachim De Posada illustrerar samma poäng om bristen på uppskjuten belöning i nedanstående video från TED, där han återupprepar ett berömt experiment med barn och just uppskjuten belöning. Experimentet går ut på att ett barn i fyraårsåldern får en godisbit med instruktionen, om du väntar en kvart tills jag kommer tillbaka, så får du ytterligare en godisbit…. Se videon nedan själv:

Ser du likheten mellan experimentet och ränta-på-ränta? ;-)

Exempel på strukturer som motverkar oss…

Inspirationen till denna artikeln var faktiskt en Oskars (en läsares) kommentar här på bloggen där han skriver som sina erfarenhet när han försökte kontakta SBAB och betala av ett lån. Det är nämligen något som jag många gånger också har observerat och tänkt på. Nedan följer en illustration av hur banken resonerar för ”medelsvensken”.

En vanlig kund hos banken

Ett liv för en vanlig kund hos banken ser ut ungefär som följer:

• Först ska du bli kund med ett lönekonto, sparkonto och därefter Internetbank där du kan betala dina räkningar.
• Nästa steg är att du ska helst skaffa någon form av kortlösning – gärna kreditkort.
• Därefter kommer gärna en försäljning av antingen försäkringar eller pensionssparande.
• Sedan har vi den produkten som är säljfavoriten – bolånet. Gärna upp till maxgränsen på 85 %.
• Därefter ska man ju amortera för att minska risken för banken, men inte för mycket för det är ju bra att ha kvar ett lån.
• Istället för att amortera kan man ju alltid antingen ta ett billån, semesterlån, bygga ut på huset eller något motsvarande.
• Därefter börjar försäljningen av strukturerade produkter såsom t.ex. aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter – gärna med lång löptider fast du är ju säker, för du får ju alltid insatt kapital tillbaka (nästan iallafall..)
• Sedan vill de ju återigen uppmuntra till konsumtion.

Detta borde banken också hjälpa dig med!

Jag har inte så mycket åsikter om ovan, förutom när det gäller de strukturerade produkterna, utan min största invändning är mot det som inte är med där. Det jag saknar är följande:

• Utbildning av sina kunder för att göra kunderna mer ekonomiskt intelligenta och kompetenta
• Hjälpa sina kunder att tjäna mer pengar
• Inte bara uppmuntra konsumtion.

Det behövs inte särskilt mycket kunskap för att lägga grunden till ekonomisk rikedom. Vi har alla kunskapen om hur man ökar sitt kapital – man spenderar mindre än man tjänar. Precis på samma sätt som vi alla vet hur man går ner i vikt, man gör av med mer kalorier än man stoppar in.

Det som vi behöver är en struktur – någon som tar oss i handen och tar med oss till gymmet och visar hur vi ska använda maskinerna. Bankerna skulle kunna vara utmärkta till detta.

Det enda som behövs för att bli rik, är:

• Skaffa dig fullständig koll på din ekonomi med verktyg såsom t.ex. Balansbladet.
• Lägg undan 10 % av dina inkomster varje månad
• Investera dessa pengarna och nöj dig inte med en avkastning på under 8 % per år
• Se pengarna växa och gör de förändringar som krävs när utvecklingen inte följer planen

Allt detta skulle banken utan några som helst problem kunna hjälpa sin kunder med OCH dessutom tjäna mer pengar på det än vad de gör idag.

Osynliga strukturer som motverkar vår rikedom

En annan intressant reflektion är ju t.ex. istället hur man lockas till att låna för att konsumera, men att låna för att investera finns inte på banan. Jag fick prata med fyra banktjänstemän innan jag fick fram att de faktiskt hade något som de kallade för investeringskredit (Superlånet – något som t.ex. Avanza gör mycket reklam för).

En annan sådan reflektion som jag har är t.ex. nedanstående bild som är skärmbild tagen från mitt kreditkort hos Swedbank. I nedanstående exempel har jag en kredit på 30 000 SEK på kortet och således idag har jag använt ca 3 784 SEK av den krediten.

Men istället för att där skulle stå att jag ligger på minus -3 784 SEK så står där att jag har 26 216 SEK tillgänligt att använda. Bara genom sättet det är presenterat det på, ger man en underliggande mening som låter ”du har ytterligare 25.000 SEK att spendera”. Den första tiden får du det dessutom helt räntefritt!

Sedan är ju det grundläggande antagandet i kreditkortsbranschen att kunderna inte har råd att lösa hela skulden i slutet av månaden och således får bolaget in sin höga ränta.

Sedan behöver vi knappt ens gå in på ”råden” som man får av banken som många gånger är rena ”säljpitchar”. Det värsta exemplet jag har hört talas om hittills är detta, där man gav rådet till en 84-årig dam att placera sina pengar i en strukturerad produkt med en löptid över 10 år, med utbetalning först efter 5 år… galet!

Vad är lösningen då?

Jag tror att lösningen består av flera komponenter – först behöver man ens få reda på att det är möjligt. Det andra steget är att börja ställa krav på sin bank och sluta relatera till dem som rådgivare utan se dem som leverantörer. Sedan handlar det naturligtvis även om självdisciplin som i mångt och mycket går ut på att göra det man har sagt att man ska göra, även när känslan man hade när man sa det, är borta.

Det vill säga att öva sig på att våga avstå idag för att sedan få mer än man hade fått idag. Det perfekta exemplet på det är den briljanta coachfrågan -

Är du beredd att i fem år göra det som 95 % av befolkningen aldrig gör, för att om fem år få det som 95 % av befolkningen aldrig kommer att få?

Han berättar om tant Maja som på 80-talet, när hon var 43 år gammal, ärvde 80.000 och på den tiden, före bankernas strukturerade produkter och rådgivare a.k.a. säljare, fick rådet att placera i Astra-aktier. Det var en lysande investering och 25 år senare var dessa aktier värda en bra bit över en miljon.

Idag skulle tant Maja, efter genomgång förmodligen få rådet att det är alldeles för riskfyllt med aktier och att hon borde placera i något säkrare såsom fond-i-fond eller än hellre en strukturerad produkt där hon i värsta fall får pengarna tillbaka.

Jag kan ha en åsikt att inte ens jag med ganska hög riskprofil skulle ge rådet att lägga allt i en enda aktie, men definitivt en aktieportfölj. Jag tror att idag är de flesta – särskilt på bankerna – så rädda för att göra fel att man klamrar sig fast vid standardiserade produkter så att man själv har ryggen fri, istället för att faktiskt ta hänsyn till kundens bästa. Det gäller tyvärr inte bara finansbranschen utan även andra sektorer, särskilt offentliga verksamheter.

För 10 år sedan flyttade Maja till Stockholm inför pensionen, sålde av en del av sina aktier och köpte en bostad – också det en fantastiskt investering. Maja går till banken och diskuterar sin ekonomi med sin bankman och får rådet att sälja sina aktier, då med värdet 1.000.000 SEK eftersom det är riskfyllt att i den åldern äga aktier.

Rådet blev att köpa två aktieindexobligationer för de 750 000 kronor som var kvar när reavinstskatten på aktierna betalts. För då är ju hon garanterad pengarna tillbaka. Maja kom i kontakt med en finansiell rådgivare som övertygade henne att banken hade lurat henne och rådde henne att sälja aktieindexobligationerna för att göra en omplacering.

Med en icke helt utvecklad andrahandsmarknad satte då banken ett pris på 675.000 SEK eftersom produkten löstes in i förtid. Den nye finansielle rådgivaren öppnade en ny kapitalförsäkring och köpte två andra garanti-produkter – också i form av strukturerade produkter.

När Maja sedan en tid senare ville hämta ut sina pengar för att använda dem till en renovering av bostadsrätten visade det sig att också den hade straffavgifter vid förtida avslutande, dessutom var den illikvid vilket medförde att Maja fick ut ca 540.000 SEK av de 675.000 SEK. Det vill säga att hon förlorat nästan 210.000 SEK.

Mina kommentar

Naturligtvis kan man invända på en mängd saker i ovan – att Maja löste ut produkterna i förtid, hade hon stannat kvar hade hon fått tillbaka de 750.000 hon satsat. Att hon hade tur med Astraktierna, att det är hennes eget ansvar som konsument att förstå sig på det hon köper m.m.

Men till och med jag som har en bakgrund som civilingenjör med inriktning mot Teknisk Fysik som dessutom har en passion för ekonomi och arbetar som ekonomicoach har svårt att många gånger förstå produkterna som säljs till mig. Många gånger behöver jag ställa mängder av frågor, läsa broschyrerna flera gångar och dessutom sätta mig in i villkoren som ofta står i det finstilta.

Efter att ha pratat med vänner i finansbranschen gör många företag dessutom sitt bästa för att skapa marginaler i alla led, där flera av dessa är dolda – något som till och med Finansinspektionen har kritiserat flera gånger i olika rapporter. Hur ska man då ställa det kravet på en enskild konsument, än mindre på tant Maja?

Jag tror på någon nivå att dessutom att de flesta bankrådgivare inte ens förstår produkterna själva, utan säljer de produkter som det är kampanj på för närvarande. Jag har dessutom även själv flera gånger hört om olika säljtävlingar på bankkontor kring olika strukturerade produkter.

Jag tror att sådant leder till otyg som att rekommendera en strukturerad produkt, som Allmänna reklamationsnämnden gav SEB på näsan för. Där hade en bankrådgivare på SEB gett en 87-årig kvinna rådet att placera 500.000 SEK i en kapitalförsäkring på lång sikt. En produkt som innebar att kvinnan inte skulle få någon utbetalning på 7 år, det vill säga försa utbetalningen skulle ske när hon var 94 år gammal, och sedan 8.000 SEK i månaden under fem tils hon var 99 år gammal…. *galet*

Slutsats

Vi som konsumenter måste sluta att gå med mössan i hand till banken. Vi behöver börja se banken som det vinstdrivande företag det är och att inse att ”rådgivarna” är förklädda säljare som inte kan mer om ekonomi än de riktlinjer som de får centralt. De är där för att vara en kugge i det maskineri som kallas företaget.

Ibland brukar jag på mina föreläsningar säga att jag går inte till en flintskallig människa för att lära mig hur man sköter håret. Varför skulle jag då gå till en bankman för att lära mig sköta min ekonomi?

Lite arrogant skulle man nästan kunna säga att om de hade kunnat något verkligt om ekonomi och hade det ekonomiska valet, så skulle de flesta inte arbeta som bankrådgivare…

Det handlar även om att skaffa sig ekonomisk kompetens och intelligens, att läsa blogga som min och andra briljanta ekonomibloggar där vi t.ex. visar hur man kan konstruera många av de här produkterna själv. T.ex. här där jag visar hur man sätter ihop en egen strukturerad produkt där man blir av med alla de problem som tant Maja upplevde i det förra exemplet.

Jag måste avsluta med Per Börjessons briljanta kommentar, som jag håller med om till fullo.

Hur kommer det sig att vi lever i en värld där gärningsmännen som rånat en pensionär på 7.000 SEK, får 1 års fängelse och dessutom måste betala 18.000 SEK av sina egna pengar i skadestånd för bland annat kränkning. Men att som rådgivare ge råd som är olämpliga som gör att klienten kan förlora 200.000 SEK knappt ger någon påföljd. Jag vill inte gå så långt som Per gör i nedanstående citat, men ändå…

”Försäkringar är det enda lagliga sättet att råna människor”