Sedan är min plan att verkligen göra ett omtag till nästa år och verkligen skriva mer, eftersom det är ändå bloggen som på en nivå är ett projekt som jag vill lägga ner mer energi på eftersom jag får så fantastiskt mycket fin feedback från er/dig som läser det.

Några av höjdpunkterna och de olika projekten som jag har investerat tid och energi i 2011

Freja - det går ju naturligtvis inte skriva något om höjdpunkter, utan att nämna Freja min lilla dotter som ganska precis har fyllt 10 månader. Det har varit en häftig tid, framförallt för att det händer så mycket hela tiden och för att jag har hur många möjligheter att lära av henne.

Det som är spännande med små barn som hon är att de är totalt orädda – de gör precis det som faller dem in, har ingen rädsla kring att misslyckas, har inte lärt sig en massa normer och överenskommelser om vad som är möjligt/inte möjligt, lämpligt/inte lämpligt, rätt/fel, sant/falskt etc. Från att ta sitt första stapplande krypsteg, så 7 dagar senare kryper hon runt i lägenheten som att hon aldrig har gjort något annat.

Tänk vad som skulle vara möjligt om man hade mer av det i sig? : )

Balansekonomi – I början av året satte jag mig tillsammans med mina kollegor i Balansekonomi och pratade om att verkligen bygga företaget på allvar och trampa på gaspedalen för att se vad som hände. Det har redan gett fantastiska resultat, vi har under 7 månader inspirerat, träffat och arbetar med mer än dubbelt så många människor som under 2010.

Vi har hållit seminarier på en fullsatt Oscarsteater i Stockholm med över 1.000 personer, i måndags höll jag själv en timmes föreläsning tillsammans med Charlie på Skandiateatern för över 600 personer (läskigt som tusan : ). Jag har haft heldagsutbildningar tillsammans med 80 personer på Nalen där vi har pratat om ett rikare liv med mer tid, mer pengar och mer energi.

Better Globe - likt Balansekonomi är Better Globe ett projekt som ligger mig nära om hjärtat. I början av året valde jag att engagera mig mer i det, eftersom jag tror så väl på affärsidén och inte minst eftersom jag har själv på plats sett alla de goda följderna. Därav har jag tillsammans med Lennart engagerat oss i att ta hand om marknadsföringen vilket har resulterat i en helt ny hemsida för Better Globe, med mängder av information, bilder från plantagerna i Kenya, artiklar, videoklipp m.m.

Jag har även under årens lopp köpt och planterat en hel del träd och är nu uppe i drygt 7 hektar med skog, eller lite drygt 2.800 träd. Dessutom har jag fått en tillbaka den första avkastningen, om än något blygsam på 28 € eftersom jag var lite feg och 2008 bara köpte 19 träd… : ) Varför ångrar man alltid bara de affärer som man inte har gjort?

Caroline - det har varit ett stort år även för min fru Caroline, som inte bara också har varit hemma med Freja, men som dessutom avslutade, försvarade och lämnade in sin avhandling på Lunds Universitet och nu således är disputerad doktor. Kul!

Det innebär ju också att det är en del som har pågått de senaste 5 åren som har kommit till vägs ände. Det gamla skapar dock en öppning för det nya och det skall bli spännande att se vad som kommer av det och vad Caroline väljer att gå efter de kommande åren. Oavsett vad det blir, så vet jag att det kommer att bli en häftig resa.

Livet är verkligen en gåva

Jag känner mig verkligen lyckligt lottad – samtidigt som jag vet att det är inget som sker i mitt liv av sig självt – och mitt liv är verkligen väldigt nära där jag vill att det skall vara. Hade precis en konversation med de andra medlemmarna i min MasterMind grupp där är väldigt lite saker som skulle vara annorlunda i mitt liv om jag hade 10 miljoner eller 100 miljoner på banken.

Jag skulle fortfarande vara engagerad i projekten ovan, jag skulle fortfarande hålla mina föreläsningar inom ramen för Balansekonomi, jag skulle fortfarande vara engagerad i Better Globe, förmodligen skulle ända skillnaden vara att jag skruvat upp volymen på projekten, men det följer ju liksom av sig självt när resurserna ökar.

Jag är verkligen tacksam. Tack! Tack, tack. : )

Jag tror i och för sig inte att handlar om tur – eller rättare sagt tror jag att tur är ett resultat av flit och systematik. Jag kom att tänka på det här för ett par dagar sedan då jag läste genom ett par examensrapporter från en klass på Lernia som jag har följt från och till, samt att det har dykt uppp i ett par av de coachsamtal som jag har på sistone med mina klienter. Min insikt var – hur ofta vi hamnar i stresskonen och fokuserar på att göra saken/uppgiften vi har fått på rätt sätt – utan att ifrågasätta om det överhuvudtaget är rätt sak att göra.

Låt oss titta på påståendet ”göra rätt sak på rätt sätt och av rätt anledning”. Alla skulle sannolikt skriva under på det påståendet. Åndå hävdar jag att de flesta av oss gör fel sak på rätt sätt – många gånger dessutom av fel anledning.

En av anledningarna tror jag handlar om att vi inte ens är kompetenta att urskilja saken eller anledningen. Vi gör en majoritet av saker i livet på grund av att vi har en upplevelse av att vi ”måste” eller ”borde” göra det – eller som jag länge gick enligt – för att det är ”bra” att göra det. Då är man duktig, kompetent, lydig och man blir omtyckt, får vara signifikant eller någon annan anledning.

Sedan försvarar vi de här ”måsten”, ”borden”, ”bra att göra” med olika typer av ursäkter och omständigheter såsom – ”vem ska annars göra det?”, ”man måste betala räkningarna”, ”men sina barn måste man ändå ta hand om?”, ”mån måste x, y eller z”. Eftersom det inte ens dyker upp som ett val – måste är automatiskt – spenderar vi sedan den mesta tiden på att fundera ut ”hur” vi skall göra det och vi börjar arbeta hårt. Det är sällan vi har närvaron i dagens kortsiktiga belöningssamhälle att ta ett steg tillbaka och faktiskt fundera och reflektera över om den här saken som jag gör om den överhuvudtaget är rätt.

Det finns mängder av exempel på ovanstående – t.ex. bara för någon dag sedan skrev jag den här artikeln om hur vi svenskar generellt jagar 10 öre billigare bensin istället för att lägga motsvarande tid på vårt PPM-sparande. Ett annat exempel, hämtat i mitt eget liv är hur jag prioriterar att jobba och jag jobbar hårt, istället för att från tid till annan ta en hel dag ledigt för att komma tillbaka med mer energi och perspektiv. Andra exempel är hur jag prioriterar att göra det som är viktigt och akut i verksamheten (läs: släcka bränder) istället för att göra det som är viktigt, men inte brådskande och som skulle förhindra att jag behöver släcka så mycket bränder i framtiden.

Jag ser detta tyvärr även alldeles för ofta i de utbildningar och seminarier som vi håller i Balansekonomi när vi pratar om att bygga sig en ekonomi som fungerar av sig självt. De flesta människor har inte tid att bygga en vattenledning, för de är så upptagna att springa med hinkar. Vi vänder på perspektivet och vi pratar om att sedan, när jag tjänat alla pengar som jag behöver det är då jag ska göra X. Medan jag funderar, tänk om det är tvärtom – tänk om det är så att man skulle börja med att göra X, som kommer att leda till att man tjänar de pengar som man behöver?

Tänk om det är så att det inte är en linjär process där A => B => C, utan att det egentligen är så att A => C => B? Vad skulle då vara möjligt?

För att hålla mig på banan brukar jag många gånger återkomma till följande modell:

Den ovanstående bilden visar de fyra sätt som man kan göra en sak på.

• Rätt sak på rätt sätt – Bäst!
• Rätt sak på fel sätt – Bra för du får feedback!
• Fel sak på rätt sätt – Vanligast!
• Fel sak på fel sätt – Mindre bra…

En av anledningarna till att vi många gånger också är inkompetenta i att göra rätt sak är för att vi helt enkelt inte har ett mål att utvärdera rätt sak mot. Det är som den gamla Alice-i-underlandet-metaforen, när Alice kommer fram till katten i trädet och frågar: ”vilken väg skall jag gå? Vilken väg är den rätta?” och katten svarar ”det beror på vart du ska. Om du inte vet vart du ska så spelar det ingen roll vilken väg du tar”. På samma sätt är det för oss om vi inte har en riktning så spelar det ingen roll vad vi gör.

Det är därför vi här upptäcker, många gånger först långt i efterhand, att vi har gjort fel sak på rätt sätt – eftersom vi inte har de resultaten som vi mest av allt skulle önska oss. T.ex. pensionären som skulle önska sig en större pension och inser att han gjorde fel sak på rätt sätt, istället för att långt tidigare förberett sin pension (rätt sak att göra för att ha en större pension). Personen som önskar sig mer tid försöker förmodligen göra samma antal saker snabbare och effektivare istället för att hitta någon att delegera det till.

Tänk om det handlar om samma poäng som fiskaren försöker lära affärsmannen i nedanstående historia:

Det fick mig att tänka på hur vi undermedvetet relaterar till många saker i vårt liv och vilken skillnad det är i tankesätt det är hur många framgångsrika människor förhåller sig till samma sak. Detta med att ”få” ett jobb är ett ypperligt exempel.

Redan meningen antyder att det är någon annan som ska ”ge” mig ett jobb. Jag lägger redan omedvetet över ansvaret till någon annan och säger att det inte är upp till mig. I ekonomiska sammanhang pratar många om att man ska ”få” en avkastning, man ska ”få” en löneökning m.m.

Jag tänker så här – tänk om det är tvärtom. Tänk om det är att jag först behöver ”ge” för att sedan ”få”. Det är som historien med mannen som gick vilse i Alaska och han höll på att förfrysa när han i fjärran upptäckte en stuga. Han kom in i stugan och såg en kamin, men den var alldeles kall. Han blev arg på kaminen som inte vill ge honom någon värme, så till den milda grad att han skrek till den: ”Ge mig lite värme så ska jag stoppa ved i dig!”… Han frös ihjäl.

Tänk om vi istället resonerade som att det är upp till mig och ingen annan. Jag har aldrig i hela mitt liv ”fått” ett jobb. Jag har skapat alla jobb som jag har haft. Jag har skapat alla samarbeten jag har i mitt liv – från noll. Så det fungerar verkligen, det går och dessutom är det roligt.

I fallet som jag och Vilja pratade om i frisörsalongen – tänk om personen som sökte jobb istället gick fram och sa: ”Jag är beredd att bidra till ert företag, jag är duktig på X, Y och Z och jag tror att det kommer att göra att ni tjänar mer pengar. Av det som ni tjänar kan vi sedan diskutera en ersättning till mig som är bra, men där ni ändå har en fullgod marginal. Är ni intresserade? Ska vi köra igång imorgon?” Vad tror du arbetsgivaren skulle säga? Tror att du att personen skulle få en högre eller mindre lön än genomsnittet? Jag är ganska säker på svaret…

Jag tror stenhårt på att om vi ger tillräckligt med människor vad de vill ha – vi skapar ett värde för dem (gäller även företag och organisationer) – så kommer jag i slutändan också att få det som jag vill ha. Ett annat fantastiskt exempel på detta är Jeanette Söderberg, IKEA Sveriges chef som vid ett tillfälle för sin personal säger ungefär följande:

”Tack alla ni som sitter här, tack alla ni och era medarbetare där hemma, vi har aldrig hjälpt så många människor att få det så fint hemma som i år. Som en konsekvens av det omsätter vi för första gången 10 miljarder i Sverige…”

Jag har ändå besökt en hel del bolagsstämmor i mitt liv och jag aldrig hört någon uttrycka det på detta fantastiska sätt. Snacka om att verkligen tänka på kunden – att ge – först och sedan vad det innebär för henne. Hon ser värdekedjan och inser att hennes resultat är en följd av att kunderna har uppskattat det som IKEA gör och sedan kunnat tänka sig att ge tillbaka. Skillnaden är milsvid mot hur det brukar låta på sådana dragningar:

”Bra jobbat! Idag har vi första gången omsatt 10 miljarder vilket är nytt rekord! Nu ska vi jobba på marginalerna så att nästa år blir ännu bättre!”

Jeanette fokuserar på orsaken, medan de flesta andra fokuserar på den andra delen – verkan – i lagen om orsak och verkan. Precis på samma sätt som de flesta fokuserar på att först skall de ha, för att sedan kanske i bästa fall ge.

Denna universella principen tror jag gäller i alla sammanhang – även i t.ex. relationer. Jag försöker många gånger när jag och Caroline flyger i luven på varandra tänka och fråga Caroline: ”Vad behöver du nu? Vad kan jag ge dig?” . För jag vet att om jag kan kliva av och först ge Caroline det som hon behöver så kommer hon sedan säkert att ge mig det som jag behöver. I denna artikeln här skriver jag mycket mer om hur man kan städa upp i en relation.

Den intressanta frågan till dig blir således:

I vilka sammanhang tror du att du skulle kunna skapa nya resultat om du gav först?

Jag känner att det är viktigt att påpeka att detta inte är ”rätt” sätt, utan ett sätt som fungerat för mig och många andra. Det bygger mycket på tankarna från Landmark kombinerat med min egen erfarenhet och förhållningssätt från t.ex. NLP.

Acceptera och utgå från det personlig ansvaret

Det första steget är att acceptera och utgå det från det personliga ansvaret. Det handlar inte om den andra personen utan det handlar om något som du kan göra – en möjlighet som du kan skapa – för att få ett nytt resultat, i detta fallet en komplett relation.

Vi kan nämligen inte ”mecka” (läs: förändra) andra människor, utan vi kan bara påverka vårt eget beteende. Om du förlorar energi i en relation till en annan person, så handlar det inte om den andra personen, utan det handlar om att du tillåter energin att läcka ut från dig själv. Det har inget med den andra personen att göra.

”When we hate our enemies, we are giving them power over us: power over our sleep, our appetites, our blood pressure, our health and our happiness. Our enemies would dance with joy if only they knew how they were worrying us, lacerating us, and getting even with us! Our hate is not hurting them at all, but our hate is turning our days and nights into a hellish turmoil.”

Dale Carnegie

Relatera till den andra personen som hel och perfekt

Det andra steget är att relatera till den andra personen som en hel, älskad, förlåten och fantastisk person. Det vill säga att det handlar om att skilja på person och beteende. Alla människor gör så gott de kan och fattar så fort de hinner. Eller formulerat på ett annat sätt – alla människor gör så gott de kan med den kunskap och de resurser som de har tillgängliga.

Den andra personen behöver således inte förändra någonting, för att du skall kunna bli komplett med relationen.

Märk väl också att bara för att man förlåter en person, eller relaterar till en person som hel och perfekt så betyder det inte att man accepterar, eller säger att det som händer är OK. Man kan förlåta en person, utan att acceptera ett beteende eller en händelse som ägt rum.

Släpp alla tankar om skuldfrågan och värderingar

Ibland dyker känslan av att vi vill hitta en syndabock eller få en förklaring. Detta är egentligen något som inte behövs. Det som är, är det som är, för att det är som det är. Föregående, lite zen-buddistiska, mening räcker. Saker behöver inte ha en anledning. Det kan helt enkelt vara, bara för att det är.

Exempel – varför är taket vitt? Jo, taket är vitt för att taket är vitt. Varför skäller hunden? Hunden skäller för att hunden skäller. Varför gjorde personen x och y? För att personen gjorde x och y. Det är allt som behövs för att kunna gå vidare.

Allt som hindrar dig om du inte kan släppa det här, handlar om att du vill få rätt om någonting, vill ha någonting, behöver någonting eller kanske inte är redo att släppa det. Det är ofta här som det skorpar till sig – eftersom ofta vill inte den andra personen ge det eller i många fall ofta inte ens förstår att den borde ge det.

Den dagen du kan släppa det som du vill ha, då är du också fri från energitjuven – du är komplett.

Inse att det är din tolkning som har ställt till det för dig

Detta är också en viktig konversation – vi behöver inse och skilja på att det som sker i världen är en helt objektiv händelse. Denna händelse är objektiv i exakt en millisekund – den tiden det tar för oss att reagera på den.

Under denna millisekund så hinner vi lägga in en egen personlig tolkning baserat på våra värderingar, våra minnen, vår uppväxt, våra sanningar etc. Denna tolkning är alltid helt och hållet subjektiv. Det är alltid denna subjektiva tolkningen som ställer till det för oss.

Jämför ett exempel där MFF och Djurgården spelar fotboll. Resultatet blir 3 – 0. Det är bara ett resultat – helt och hållet objektivt – och det kommer att göra att vissa personer kommer att bli jätteglad (deras tolkning) och andra personer kommer att bli jätteledsna eller besvikna. Det var inte resultatet som gjorde respektive lags supportrar glada/ledsna – det var deras tolkning av resultatet. (och den stora majoriteten bryr sig inte alls… )

Samma sak händer ofta i relationer när det skorpar till sig. Det som hände var att något hände – det är sedan vår tolkning av vad som hände som är roten till det onda. Det positiva är att du kan välja en ny tolkning – om du som ovan kan släppa att ha rätt om det.

Man kan bli förvånad till vilka längder vi människor går för att få rätt. Vi värvar andra personer, vi vinklar historier och framförallt så hittar vi ”bevis” för att stödja oss i vårt story. Dessa stories kan dessutom över tid bli hela dramer som får såpoperorna på TV att blekna i jämförelse. Men de har inget med verkligheten att göra – de är bara påhittade stories med tolkning/mening som vi har lagt i händelsen.

Bestäm dig för vad du vill uppnå – sätt ett mål och skapa en möjlighet

Nästa steg är att bestämma dig för vad du vill uppnå. Kanske räcker det redan nu när du är komplett med relationen. Annars handlar det om du behöver bestämma dig för vad du vill ha för utkomst av relationen – det vill sätta ett mål och skapa en attraktiv bild av hur du vill ha det.

Det handlar om att skapa en möjlighet som du kan tacka ja till och som du sedan även kan inspirera, beröra och bjuda in den andra personen till. Att skapa en öppning handlar om att utifrån ingenting, skapa någonting.

Detta någonting – kan vara kommunikation – att man börjar prata i en relation där det inte har funnits någon kommunikation, det kan vara att man gräver ner stridsyxorna, det kan vara att man kliver av en ilska, besvikelse eller någon annan känsla.

Börja jobba i riktning mot målet – börja med att be om ursäkt

När du har satt ett mål är nästa steg att börja ta steg i den riktningen. Här finns det några väldigt bra sätt att skapa ett utrymme för att kunna jobba med de mål man sätter upp.

Det första steget är att du till personen ifråga ber om ursäkt. Ja, du läste rätt. Du kan alltid be om ursäkt för att du har hittat på en story eller en tolkning om hur det var. Samt säga att du ber om ursäkt att du har tänkt dumma tankar om den andra personen, eller om du har gjort något annat som berättigar en ursäkt.

Det andra steget är att säga det rent – det vill säga utan att förvänta dig något tillbaka – och därefter skapa en möjlighet, en öppning för er två. En öppning där du kan berätta hur du vill ha det istället.

När jag gjorde detta tillsammans med min yngre bror – som jag under en längre period inte hade en särskilt bra relation med – lät det ungefär så här:

Jag vill be om ursäkt för att jag har hittat på att vi är olika, att vi inte har något att prata om eller har något gemensamt och därmed någon anledning för att umgås. Jag är ledsen för det.

Jag bad om ursäkt för min story om att vi är olika. Sedan skapade jag en ny möjlighet:

Jag uppskattar dig som min bror och i framtiden så skulle jag vilja att vi umgås mer och pratar om saker som är viktiga för oss.

Genom detta skapade jag förutsättningar för att göra oss kompletta med som har varit, han behövde inte känna någon skuld och vi fick ett rent utrymme att skapa något nytt från. Jag behöver inte säga att vår relation är hästlängder bättre idag än vad den var då? :)

Fråga den andra personen vad den behöver.

Ett annat fantastiskt verktyg här är att rakt ut fråga den andra personen vad den behöver för att bli komplett?

Ibland kan det vara så att man behöver ta ledarskap över människor som är ens föräldrar, ens mentorer eller andra människor som man till och med sett upp till. I de tillfällena kan det vara viktigt, utan att nagga på din integritet – fråga den andra personen vad den behöver och om möjligt ge den personen det.

Att göra sig komplett med personer som inte längre är i livet

Ovanstående principer är naturligtvis några som fungerar även med relationer där vederbörande inte längre är i livet. Principen är densamma och ett sätt man kan göra det på är t.ex. att skriva ett bra eller till och med ett mejl.

Min far gick bort när jag var 13 och så sent som förra året så gjorde jag mig mer komplett med den relationen genom ett mejl som jag skrev i min outlook. Så det fungerar alldeles utmärkt.

Vad tänker du om ovanstående?

Skriv gärna några rader i kommentarfältet vad du tänker kring ovanstående. :)

• En mekanisk plan där dina pengar jobbar för dig, istället för att du ska lägga all din tid på att jobba för pengar. En plan där man lägger som mest 8h per år (dvs 2h per kvartal).
• Den andra planen kallar vi för din ”talangplan”, det vill säga att det är planen där du använder din tid, din energi och din talang för att skapa och tjäna mer pengar. Till skillnad från den mekaniska planen, som är ganska lik för alla, så talangplanen helt unik för varje person.

Talangplanen utgår alltid från vad du tycker är roligt, vad du är bra på och framförallt hur du skulle kunna tjäna pengar på det inom 7 dagar. Det som är skoj att jag idag från en av mina klienter fick ett mejl med nedanstående citat från Warren Buffet:

Last week, Warren Buffet, the world’s third richest man celebrated his 80th birthday. Buffet was asked to give just one piece of advice to those aspiring to achieve wealth and happiness. His reply was,

”The one piece of advice I can give you is, do what turns you on. Do something that if you had all the money in the world, you’d still be doing it. You’ve got to have a reason to jump out of bed in the morning.”

If you bleed passion and sweat enthusiasm, the only tears you will be crying will be tears of joy.”

Det som är så fantastiskt är ju att det verkligen går i linje med precis det som vi utbildar på i Balansekonomi och som fungerar i livet. Se till att göra det som du brinner för, bli bäst i världen på det och du kommer att ha ett fantastiskt liv. När du gör det så spelar inte pengarna någon roll och det är de kommer att komma till dig som mest.

Framgångsrika människor gör ju precis samma sak som de alltid har gjort – de lever sin dröm, de lever sin passion och det får följden att de tjänar pengar. Jag själv nyper mig i skinnet då och då också – tänk att jag gör det jag drömmer om och att människor är villiga att betala mig pengar för det. Något som jag hade (och har gjort) gratis! :-)

Så vad är din passion? Hur skulle du kunna tjäna omvandla passionen till pengar? :-)

Exempel 1 – Böter på Willys

Igår kväll var jag och Caroline på Willys för att handla livsnödvändigheter såsom blöjor till Freja. Nytt för Willys är att de har börjat ta betalt på parkeringen utanför huset, men det är 2 h gratis om man har en p-skiva. När vi kom fram, så satte jag p-skivan gick för att ta ut Freja ur barnstolen och sedan gick vi in affären. Vi handlade och när jag kommer ut, så ligger där en parkeringsbot á 400 SEK för att p-skivan inte var läslig.

Min initiala reaktion blev att bli förbannad. Jättearg – en sak om man inte betalar eller står olagligt, men här hade jag en ambition att göra rätt för mig och jag stod där mindre än de två timmarna som är tillåtet.

I bilen på väg ut från parkeringen så bestämde jag mig. Jag skulle inte behöva betala denna boten!

När jag hade bestämt mig, klivit av ilskan, så gjorde jag den första aktionen. Jag mejlade till både Willys och till Q-Park, varsitt trevligt mejl. Typ:

Hej!

Mitt namn är Jan Bolmeson. Idag kl. 1809 fick jag en parkeringsbot på Willys i Katrinelund där det står att min p-skiva inte är synlig.

Jag skulle verkligen vilja be er att avskriva denna boten eftersom, som ni kan se på fotot, så ligger den på instrumentpanelen och den måste ha blåst över när jag plockade ut min dotter ur barnstolen.

Jag ankom till Willys kl. 1735, eftersom jag minns att jag kollade på klockan när jag ställde p-skivan, samt jag använde självscanningen och hämtade ut den 1740. Jag har kassakvitto på att jag checkade ut 1824, så jag har stått där väl inom den tid som är tillåte.

Det skulle verkligen göra en stor skillnad för mig om du kunde hjälpa mig med detta!

Tack på förhand,
Jan Bolmeson

I mejlet till Willys lade jag till:

”Jag brukar handla hos er för ca 36.000 SEK per år och jag skulle önska att ni kunde hjälpa mig i kontakten med Q-Park eller om jag kunde få ett presentkort för motsvarande belopp (400 SEK). Ni kan verifiera alla mina uppgifter i ert datasystem.

Jag ansträngde mig alltså får att ”skapa en möjlighet” som är enkel för någon av parterna att tacka ja till. Idag kom brevet från Willys (som var betydligt snabbare än Q-Park) att de tackade ja till att kontakta Q-Park och lösa boten! :-)

Två mejl, som annars skulle kostat mig 400 SEK eller 800 SEK fakturerat.

Exempel 2 – Strulig GPS från TomTom

Det andra exemplet, också från igår är en strulig GPS. Jag köpte en ny GPS TomTom 1005 Live i julas som fungerat excellent fram till den 16:e mars. Det var också första dagen som jag kontaktade TomToms support.

Igår så satt jag återigen i telefonkö till TomTom och efter 45 minuter utan svar och i telefonkö blev jag jättearg, igen! :-| Jag bestämde mig för hur jag ville ha det – jag ville att det skulle bli ett prioriterat ärende hos TomTom, någon annan skulle ta ansvar och jag skulle få en direkt kontaktperson.

Efter lite om och men, så hittade jag namnet på VD:n för TomTom i Holland, PR-chefen och chefen för kundrelationer. Så jag bestämde mig för att mejla dem:

Dear Harold,

My name is Jan Bolmeson and I am Swedish business owner. I am writing to you in order to give you feedback, since I know that can be scarce in a large company.

I have been a customer with your company since December 2010, and recently my TomTom1005 went broke during an update. In order to get into contact with your customer service, I have experienced the following:

• It took 14 days before I got a response that solved my question – that I should return it
• Since then it has taken me 7 days, and I am still waiting for the next step – a package that should be sent to  me (I guess since the email was in Dutch).
• A normal call to the customer service, you have to wait at least 45 minutes (46 minutes and counting)

As you surely understand I am not a very happy customer at the moment, and I will not be a returning customer neither will I recommend TomToms products to anybody else. Rather the opposite!

Best regards,
//jan

Idag kom svaret – en trevlig chef, med ansvar för supporten för Norden, ringde – bad om ursäkt och tog sig an hela caset. Ringde till UPS för mig och på tisdag kommer de och hämtar den! :-)

Så vad är det jag försöker säga?

Jo, tricket är följande:

• Acceptera inte saker som du tycker är fel,
• Men – kliv av ilskan, irritationen eller andra känslor så att du kan bli saklig
• Bestäm dig för hur du vill ha det
• Planera aktioner i linje med målet som du vill nå
• Kommunicera med rätt person (ju högre upp i organisationen desto bättre)
• Låt det vara en lek och ett utbyte där du ger och tar
• Skapa hela tiden möjligheter för dig och den andra
• Inse att det fortfarande är en lek och spelar ingen som helst roll – egentligen :-)
• Stå kvar så länge det är rimligt och se det ur den andra personens perspektiv – förhandla aldrig mer än 55 / 45 till din fördel.
• Uppskatta och tacka när du har fått som du vill

Håller du med?

Förslag på vad du kan göra!

Har du också några surdegar som du kan ta tag i, måla upp ett resultat och sedan se till att det blir så?

Det vill säga att skapa en struktur så att någonting inte längre behöver ta energi i ens liv. Jag har lyckats skapa några sådana icke-frågor i mitt liv och jag tänkte beskriva några av dem nedan.

Den första icke-frågan – kvällsmat

En av icke-frågorna i mitt och Carolines liv är kvällsmat. Vi är båda uppväxta i familjer där man har ätit två lagade mål mat om dagen. En på dagen till lunch och en på kvällen till middag. Länge var det något som Caroline kunde irritera sig på då jag (som den hungrige i familjen) kom med frågan – ”Vad blir det för mat ikväll?”

I julas lyckades jag värva Caroline till att vi skulle pröva Linas Matkasse. Jag har testat sådana från och till ända sedan den första matkassen kunde beställas via Internet redan 2001. Sagt och gjort och från december månad har vi varit flitiga kunder hos Linas och vi är verkligen supernöjda.

Det får mig verkligen att tänka på den gamla marknadsföringsdevisen – det är inte borren man säljer – det är hålet. Man skulle ju kunna prata hur mycket som helst om vad det är Linas gör (dvs. borren), matkasse, ingredienser, recept m.m. men det är iaf. för oss ganska ointressant – det intressanta är ju hålet.

Hålet för mig och Caroline är att göra maten till något som bara fungerar av sig själv – något att inte behöva lägga energi på. Idag är det inte längre ett ”problem” med ”vad blir det för mat ikväll?”, snarare är det nästan ett spännande moment som: ”Undrar hur den etiopiska kycklinggrytan Doro Wat smakar?” (fantastiskt, om du undrar :)).

PS. Det roliga är att eftersom jag använder Balansbladet för att hålla koll på ekonomin, så trodde jag att Linas med sina 749 SEK per gång och 51 SEK som jag har lagt på för att skänka en matkasse till behövande i Kenya, skulle öka våra matkostnader. Men det har det faktiskt inte gjort, utan de håller sig på ganska samma nivå. DS.

Den andra icke-frågan – städning…

En annan sådan icke-fråga i vårt liv är städning. Det var en fråga som kom upp med jämna mellanrum – särskilt eftersom jag och Caroline har olika känslighet för när det behövs städas eller ej. Min smärttröskel är ganska hög, så det kunde bli ganska skitigt innan jag märkte av det och då hade det, sedan länge, passerat Carolines smärttröskel.

Vid ett tillfälle bestämde vi att jag skulle ta ansvaret för städning, under förutsättning att Caroline inte lade sig i hur det skulle gå till, bara att det skulle bli gjort. Sagt och gjort – jag anlitade Hemfrid som städar två gånger i månaden a 2 timmar. Med ROT-avdraget landar den kostnaden på 1.050 SEK per månad – en billig peng för all den energi som sparas.

Den tredje icke-frågan – pengar

Detta är ju en av de vanligaste frågorna jag stöter på i mitt jobb på Balansekonomi. Man vill ha så mycket pengar att man slipper att tänka på pengar. Grejen är ju dock att det inte riktigt fungerar på det sättet, för det är ju som att säga:

Jag vill ha så mycket vänner, att jag slipper att tänka på dem.

Det handlar ju inte om att slippa tänka på mat, städning eller pengar – utan att göra det till en icke-fråga. En fråga som inte är väsentlig, för problemet är löst. Jag är inte där idag än att pengar är en icke-fråga, men på god väg. :-)

Läs gärna mer mitt inlägg om hur jag tänker mig att det skall gå till att göra pengar till en icke-fråga.

Vad är syftet med att ha icke-frågor i sitt liv?

Man kan hävda att det är dyrt att lägga 2.600 SEK på Linas Matkasse och på Hemfrid, men jag påstår att vi tjänar ihop de pengarna i energi, energi som sedan kan användas för att lägga på andra projekt, som i sin tur ger mer energi eller pengar tillbaka. Samma resonemang kan ju användas på en mängd andra områden i livet – kring skall man göra det själv eller lägga ut det på andra?

Jag applicerar samma tänk i privatlivet som i mina företag – är det något som någon annan gör bättre än mig, då skall denna personen göra det. Jag ska fokusera på det som är min core-business eller den förmågan som jag kan göra bäst av alla. Det handlar inte om, som att i den svenska skolan, öva på det du är dålig på – utan tvärtom – bli bäst på det som du är bra på och ta hjälp med allt annat.

Allting som någon annan gör billigare än min timpeng, det lägger jag ut. T.ex. häromdagen kom jag på mig själv att sitta och översätta ett brev till engelska, jag lade ner rätt mycket tid på det, för det var viktigt att det språkligt skulle hålla hög kvalitet. Efter en timme gav jag upp och började titta på hur någon annan kunde hjälpa mig.

Timothy Ferris bok – ”The 4-hour workweek” kom till mig och jag hittade en frilansare på nätet som gjorde översättningen för $ 20 i timmen, jobbet tog en halvtimme och jag betalade drygt 60 kronor för jobbet. Idioti att jag ska göra samma sak. Den timmen kunde jag använt till något helt annat – att skapa en betydligt större intäkt än 60 SEK. Enkel plus och minus…

För mig handlar det alltså framförallt om att hushålla med den energin jag har och att fokusera den i rätt riktning. Det är nämligen där som jag fokuserar min energi som mina resultat skapas. Eller som Filip uttryckte det på MasterMind mötet igår, där du mäter – där skapas dina resultat.

Min utmaning till dig som läser detta! :-)

Vilken fråga i ditt liv skulle du vilja göra till en icke-fråga?

Den största insikten, som jag är mest stolt över, och som jag tror kommer att göra störst skillnad för mig är insikten om att sätta ett mål , måla upp en attraktiv bild, och sedan jobba för att det ska bli så – det är upp till mig och ingen annan. Under de senaste tre månaderna har denna insikten återkommit främst via tre resultat som jag är särskilt stolt över:

• Freja – min lilla dotter har kommit till världen och där är hur många människor som helst som har åsikter om hur det är och inte är att ha barn. Vi hade bestämt oss för att det skulle vara roligt och lätt att ha barn och det har det verkligen varit.
• Försäkringskassan – vi bestämde oss tidigt för att Caroline skulle vara hemma med Freja och därmed har vi arbetat hårt förra året för att Caroline skulle komma upp i högsta ersättningen per dag, vilket vi också lyckades skapa. Samma sak där, många klagar på FK – för oss har det också varit ett jobb men nu när det är fixat så är det skönt.
• Chris Howard – jag hade i princip gett upp på att vi hade betalat nästan 100.000 SEK i ett utbildningspaket som hade brunnit inne – men jag satte ett mål om att jag skulle återfå värdet för dem, samt få gå alla kurserna. Det tog 10 telefonsamtal, desto fler mejl och konversationer och förhandling och nu är vi uppsatta för 6 kurser under 2011 och 2012.

Andra resultat som jag är stolt över under detta kvartalet:

• Trots en turbulent tid, både i nordafrika och japan, så ligger vi i aktieklubben på plus för året. Alla medlemmarna har idag mer pengar på sina konton än de hade när de satte in sina pengar.
• Jag har fördjupat min relation med mina partners i Balansekonomi och vi har skapat ett fantastiskt roligt spel för hösten som vi har döpt till Ferrari-planen. Nu ska det bli åka av! :)
• Vi har bjudit in en ny person i vår MasterMind-grupp som är ett stort bidrag.
• Jag har läst flera nya böcker – favoriten just nu ”The leader with no title” av Robin Sharma.
• Det har fungerat bra med jobb, freja och resor.
• Jag har städat upp och slagit ihop 3 tjänstepensionsförsäkringar till en enda hos Avanza som dessutom är utan avgifter.
• Jag har återupptagit bloggningen och det fungerar bra.
• Jag har hjälpt min brors flickvän att skapa struktur för sin ekonomi
• Jag har slagit all-time-high-säljrekord i Balansekonomi där jag inspirerade 13 av 16 personer, som motsvarar 81.25 %.
• Jag har fantastiskt roligt i livet
• Jag har byggt om hela nya Better Globe-hemsidan och fått bidra till nya strategier
• Jag har satt upp ett nytt mål om att aktivt arbeta för att göra 10 människor framgångsrika och hjälpa dem att tjäna pengar.
• Jag har hållt 20 minuters föredrag på Better Globe-konventet i Stockholm
• Elite Park-affären verkar ha fått en öppning i Turkiet
• Mina coach-klienter har skapat fantastiska resultat. Bl.a. en person som har tagit sin an leken att bli den yngste ”årets byggchef” någonsin och är på mycket god väg, ett par som har skapat jättehäftiga resultat, bytt jobb och inspierat andra människor.
• Jag har skapat en strategi för att göra Freja till miljonär innan hon fyller 18 och automatiserat strukturen för att det ska gå automatiskt.
• Valt två fantastiska personer i Magnus och Dominika som gudföräldrar till Freja.
• Fått bidra till människor i workshoparna i Malmö och Göteborg.
• Satt upp ett nytt mål om att någon gång i livet bo i Asien – typ Shanghai eller Hong-Kong.
• Satt upp ett nytt mål om att tjäna väldigt mycket pengar. Upptäckte nämligen att jag hade någon grej som skvalpade om vi pratade att tjäna extremt mycket pengar – t.ex. 1 miljon i veckan. Det kändes för mig som helt absurd. Inte för att det är det viktigaste, men för att det kan vara ett roligt mål och det fick verkligen min trygghetszon att växa.
• Jag har lärt mig skillnaden på att ”jobba” och ”få jobbet gjort”.
• Jag har på nära håll sett hur team kan bli ineffektiva i brist på tillit och kommunikation, även om alla menar väl.

Det är allt jag kommer på vid sittande bord! Jag vill verkligen bjuda in dig till att också göra en kvartalsavstämning – det är häftigt att se det så här – ett tillfälle att verkligen vara stolt och fira!

Som alltid är det första steget både det viktigaste och det svåraste. När det gäller denna processen handlar det om att pröva och utgå från antaganden att jag är kaptenen i mitt eget liv. Att alla resultat och allting som jag har, och inte har, i mitt liv – vare sig det är pengar, hälsa, kärlek, relationer, energi m.m. – har med mig att göra.

Min gode vän Charlie Söderberg säger det fantastiskt på våra seminarier med Balansekonomi, genom sin metafor:

”Vem är den där tjommen som alltid är med mitt på bilden när det skiter sig i ditt liv? Vem är det som alltid är med när det händer bra och dåliga saker i ditt liv?”

Om vi leker med tanken och accepterar att det är så – utgår från att allt i mitt liv handlar om mig och inte andra -  då kommer nästa steg som vi människor alltid tar – vi lägger en tolkning i det.

Det är ungefär som när folk kommer till mig ibland och berättar att de har blivit av med jobbet. Det i sig är bara en objektiv händelse – men de flesta lägger in tolkningen ”katastrof, hur ska det gå nu?” eller motsvarande, medan jag brukar tolka det som ”grattis till dig! Äntligen har livet gett dig en spark i baken så att du kan gå ut och göra det som du alltid har drömt om! Häftigt! :)”

Det handlar om att välja en tolkning. Att välja den tolkningen som gör mest nytta för dig – jag tror att en positivt tolkning alltid skapar större energi och utrymme att göra något nytt. En annan bekant till mig, Carola, brukar uttrycka det så här:

”Det handlar inte om hur vi har det, utan det handlar bara om hur vi tar det.”

För mig är påståendet att allt är upp till mig i mitt liv, något som är väldigt positivt eftersom det betyder att det är upp till mig och ingen annan. Tänk om det vore så hemskt att det vore upp till någon annan. Nu är det ju bara för mig att skapa det jag vill ha i livet och ha roligt under den tiden som jag leker den leken.

Stephen Covey beskriver samma resonemang i sin bok ”7 habits of successful” people där han jämför skillnaden att vara proaktiv respektive reaktiv i livet. Antingen spenderar jag livet i att vara i reaktion till saker som händer eller så är jag proaktiv och ser till att skapa de resultat som jag vill ha och är attraherad av. I Balansekonomiutbildningarna som jag håller runt om i Sverige så formulerar vi det som att:

”Det är lättare att skapa sin framtid än att försöka förutse den”.

Så min utmaning tills du läser om steg 2 – hur kan du börja applicera en ny nivå av personligt ansvar i ditt liv? I vilka områden kan du välja en ny tolkning i ditt liv?

Kom gärna tillbaka i veckan för att läsa om nästa steg som handlar om att måla upp en attraktiv bild av framtiden och ladda den med energi och känsla.

Det visade sig att på flera av målen har vi kommit mer än halvvägs, vissa till och med uppfyllda redan nu. Det fick mig återigen att tänka på vikten och receptet för att skapa framgång i sitt liv:

• Utgå från antagandet om det personliga ansvaret – att du kan åstadkomma vad helst du vill och allt som du har och inte har i ditt liv beror på dig.
• Måla upp en attraktiv bild kring hur du vill ha det och hitta ditt ”varför”
• Bestämma dig och fatta beslutet att du är beredd att göra jobbet
• Göra upp en plan och en strategi
• Fokusera och koncentrera energin på uppgiften
• Stå kvar i kön och arbeta med flit och systematik
• Ta feedback kontinuerligt, förändra, gör om, ta hjälp och gör rätt!
• Skapa framgång och mästerskap
• Fira och uppskatta det man har åstadkommit
• Dela med sig av sin resa och framgång till andra för att inspirera, beröra dem

I mitt liv har jag många gånger följt den ovanstående processen – både medvetet och omedvetet – och den har visat att den fungerar om och om igen. Jag är helt övertygad om att detta är ett avgörande bidrag till att jag tycker att mitt liv är fantastiskt. Med denna har jag möjligheten att skapa det jag vill och önskar.

För mig ger det nämligen en enorm känsla av tillfredsställelse och lycka när jag lyckas uppnå det resultat som jag en tid tidigare målat upp. Det är verkligen tillfällen, som min vän Lennart Göthe, brukar säga är ”nära-livet-upplevelser”… :-)

Under de kommande dagarna kommer jag att publicera mina tankar om de olika stegen i processen, så kom gärna tillbaka ofta och fortsätt läs i denna serien. Nedan kommer först några exempel från mitt liv hur jag har applicerat den ovanstående modellen och vad det har gett mig.

Exempel 1: Aktieklubben RikaTillsammans

Bakgrunden till min aktieklubb är att jag kan rätt mycket om aktier. Jag köpte min första aktie redan som 15-åring 1996 men att jag tycker att andra saker är roligare än att sitta framför börsen hela dagen. Jag målade upp en bild för mig själv där jag hade avkastningen som att göra det själv, en avkastning på minst 15 % per år, att jag var insatt och det var transparent, hade låga avgifter och courtage samt att jag hade roligt under tiden.

Jag började prata om min bild med andra människor, började fundera och fokusera på uppgiften. I januari 2010 kom jag på det! Jag har människor i mitt liv som är väldigt intresserade av aktier och börsen. Istället för att göra saker själv, bestämde jag mig för att göra saker tillsammans med andra.

Jag skapade en plan för mig själv hur det skulle gå till, hur jag kunde använda bloggen, vilken typ av personer jag ville ha med. Sedan bjöd jag bjöd hem dessa personer, värvade dem till min bild av framtiden där vi hade en aktieklubb och de fördelar som det innebär.

I maj 2010 startade vi. Fram till den 31:e december gjorde vi 24 % avkastning. I december, när jag och Caroline var på kick-off så satte jag upp ett för mig stretchat mål. Att vi i aktieklubben skulle gå från 500.000 SEK i förvaltat kapital till 1.500.000 SEK. Jag hade ingen aning om hur det skulle gå till eller om det ens var rimligt eller realistiskt, men det lät som en kul utmaning.

Jag började jobba för målet i januari och den förste februari hade vi nästan 1 miljon kronor och så här två månader senare ligger vi på 1.3 miljoner i förvaltat kapital och jag räknar med att inom en månad har jag nått målet. Under tiden har jag också misslyckats många gånger – men eftersom jag brukar se det som att jag snarare lyckades missa, så har det varit extremt värdefulla guldklimpar som gjort att vi har kunnat göra om och göra rätt.

Resultatet – om aktieklubben kan du läsa mer här.

Exempel 2: Chris Howard utbildningsprogram och försäkringskassan

För två år sedan anmälde jag och Caroline oss till ett utbildningsprogram i England som kostade nästan 20.000 €. För ett år sedan hade vi betala ungefär halva summan och vi hade inte möjlighet att gå utbildningarna nu under våren eftersom vi har fått Freja. Det gjorde att de i England meddelade oss att vi har förbrukat våra utbildningar och att vi dessutom skulle betala avbeställningsavgifter enligt gällande regler och avtal som vi hade skrivit på.

Jag bestämde mig i julas om att så vill jag verkligen inte ha det. Jag satte upp ett mål som såg ut ungefär som följer:

• Vi ska kunna omboka alla våra utbildningar till 2012
• Vi ska inte betala mer än ytterligare max € 5.000
• Vi ska inte förlora några pengar på affären

Jag började förhandla med dem i England – första mejlet gick iväg i den 15 december – och igår den 24:e mars, var förhandlingen färdig. Det som från början var ”omöjligt”, ”orättvist mot de andra kunderna”, ”bryter mot avtalet” m.m. gick genom nästan helt och hållet så som jag önskade. Det tog 28 st mejl, 10 st telefonsamtal, ett par kvällars jobb mängder av kreativitet för att hela tiden skapa nya möjligheter för båda parter – men det gick. Det enda som jag fick göra avkall på var att jag fick betala € 6.000 istället för € 5.000, men det anser jag vara helt ok i sammanhanget.

Ovanstående process har jag även fört med Försäkringskassan de senaste månaderna, med precis samma resultat – att jag har skapat precis det resultat jag vill ha. I det fallet var det lite enklare, det tog bara 10 telefonsamtal, 3 kompletteringar och 7 mejl… :-)

——————-

Min insikten från detta är att allting går och allting är möjligt – bara man har ett tillräckligt tydligt mål, är beredd att stå kvar och göra jobbet med flit och systematik, till slut belönar livet en!

Fortsättningen i serien

• Läs nästa steg i serien om det första steget – det personliga ansvaret.