- De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
- Den 5:e betalar 10 kr
- Den 6:e betalar 30 kr
- Den 7:e 70 kr
- Den 8:e 120 kr
- Den 9:e 180 kr
- Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr
De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen”.
En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och man vill fortfarande betala middagen enligt tidigare modell;
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra?
De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt;
Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis.
Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat.
- Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:
- Men han sparar 70 kr!
- Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
- Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
- Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
- Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!
De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 kr….
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det. Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt ”ja”.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
”Nu”, sa professorn medan skratten klingade ut, ”vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som – om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod – ändå skulle uppfylla och berika ert liv. Småstenarna representerar andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat – småsakerna.
”Om ni lägger sanden i burken först”, fortsatte professorn, ”går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så… var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om ”golfbollarna” först – sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.”
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log. ”Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.”
Klicka på bilderna för att göra dem större.
Babu Sassi, a fearless young man from southern India is the cult hero of Dubai ’s army of construction workers. Known as the ”Indian on the top of the world”, Babu is the crane operator at the world’s tallest building the 819-meter (2,687 ft) Burj Dubai. His office, the cramped crane cab perched on top of the Burj, is also his home apparently it takes too long to come down to the ground each day to make it worthwhile. When the building is completed, its elevators will be the world’s fastest.
Stories about his daily dalliance with death are discussed in revered terms by Dubai ’s workers. Some say he has been up there for more than a year, others whisper that he’s paid 30,000 dirhams ($8,168) a month compared with the average wage of 800 dirhams a month. All agree he’s worth it.
Avundsjukan driver oss alla i fördärvet
Det är fascinerande hur en yrkesgrupp som bankirer i över ett halvår dagligen har fått kallats giriga och mobbats i varenda tidning utan att någon lyft på ögonbrynet, men när jag kallar arbetare för avundsjuka, då jävlar… Men låt oss peta lite i skiten för att se vad vi hittar.
En svensk arbetare tjänar 20 gånger mer än en kines, som dessutom jobbar tre gånger så mycket. Det innebär att svensken har en lönefaktor 60 på 1. Låt oss vara extremt överdrivna och hävda att svensken har dubbelt så hög produktivitet, då tjänar våra arbetare ändå 30 gånger för mycket.
Om vi sedan jämför företagsledaren, chefen och bankiren så tjänar svensken och kinesen ungefär lika mycket. Men svensken jobbar mycket mer, är bättre utbildad, har mer erfarenhet, större nätverk, social begåvning och talar flera språk. Han står dessutom för mer än hälften av den produktivitetsvinst som den svenske arbetaren kan uppvisa, genom sitt ledarskap och sin organisationsförmåga. Förutom det betalar han dubbelt så hög skatt som kinesen.
Den svenska chefen borde alltså höja sin lön ungefär 120 gånger för att vara i paritet med arbetarens. Självklart blir det inte så. I den finansiella kris vi ser framför oss ser vi naturen försöka nå jämvikt. Den svenske arbetarens lön skall ner, och det mycket, och kinesens upp. Den svenska chefens lön skall också upp.
En svensk chef i Kina tjänar 2-3 gånger vad han eller hon gör i Sverige och skattar hälften och det är hon värd. I en perfekt marknad hade detta skett blixtsnabbt, men Europa är inte perfekt. Det finns ingen dynamik, ingen sjukdomsinsikt och ingen självkritik och arbetaren är avundsjuk.
I stället för att göra en anpassning, kommer vi inom tolv månader att ha låtit facken driva alla i arbetslöshet, folk kommer att slåss på gatorna efter mat. Vi kommer att ha upplopp på gatorna och i vissa länder vinner socialister i några kanske militären. Istället för att anpassa oss och lägga alla pengar på miljöprojekt och tänka framåt och långsiktig, skall vi rädda Volvo och en modell som inte fungerar.
Den här gången kommer avundsjukan och bristen på ansvarstagande och respekt för kunnande att driva oss alla i fördärvet. Europa och USA går under och drar hela världen med sig. Våra barn har ingen framtid. Nu är det slut!
Källa: http://www.metro.se/se/article/2008/12/02/14/0908-22/index.xml
Det hela handlar om att de plockar ut löner från stiftelsen – med vinklingen att de hade kunnat gå till forskning. Min åsikt är att varken journalister eller någon annan har något som helst att göra med vilka ersättningar som tas från en stiftelse som de själva grundat och sköter.
Den absoluta droppen som fick bägaren att rinna över var ett klipp där journalisten säger – att de tar pengar från forskarna. Att Lund BARA fick 25 miljoner istället för 50 miljoner som de hade ansökt om. Sedan klipper de in en professor som säger att de hade kunnat göra mer om de fått 25 miljoner extra.
Vad fan är det för inställning??????? De ska ju vara glada ATT de får några pengar överhuvudtaget! Vi som allmänhet skall vara GLADA och TACKSAMMA för att Wallenbergarna väljer att skänka oss några pengar överhuvudtaget. Det absurda i situationen är också att Lund fick mest pengar av alla som har ansökt – för mig handlar det om ren och skär avundsjuka.
Länk till SVT:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2232&lid=puff_1326921&lpos=rubrik
UPDATE:
Jag kunde inte hindra mig – gick in på chatten. Den här journalisten är ett jäkla spån:
| Det mest vänsterinriktigade reportaget från Sveriges fria television på många år!Skärp er! Varför ställdes aldrig frågan: Vad är alternativet? | alskogen | |
| Svar: | Den frågan ställdes. Alternativet är väl att sköta stiftelserna som man gjorde fram till 2002, och ta betalt för arbetet med börsbolagen i bolagsstyrelserna, där aktieägarna har insyn i ersättningarna |
Vi ska ju vara GLADA och TACKSAMMA för att de väljer att skänka sina pengar. Det är ingen skyldighet de har – det är ju deras pengar. Alternativet är inte som hon skriver – alternativet är ju att vi inte får några pengar överhuvudtaget.
Ska jag skratta eller gråta:
| Fråga: | Du har ju ingen aning om vad du pratar om i TV. Det är såna personer som du i Publicservicee som gör att dom personer som bygger upp vårt samhälle försvinner från vårt land. Phu, nu är jag förbannad. Om inte Wallenberg hade funnits hade inte Ericson, astra, electrolux, ABB med fler företag funnits. Du måste som journalist ha lite ansvar för vad du sprider ut. din lön är jag med o betalar och kan inte göra något åt det. om jag inte betalar TV-licensen blir jag bötfälld. Om du inte köper en Scaniabil blir du inte bötfälld. Är det rättvist tycker du? | peter |
| Svar: | Uppenbarligen lyckades de bygga upp de företag du nämner utan att ta betalt av forskningsstiftelserna. Det började de med 2002 | Kristina Lagerström |
| Fråga: | Löjligt att ställa forskaranslag mot stiftelselöner. Då kan ni ju be alla landstingsråd att avstå från delar av sin lön för ”de sjuka”…etc etc | DocMa |
| Svar: | Det är relevant att ställa forskaranslag mot ersättningar i stiftelserna eftersom pengarna enligt stadgarna ska gå till forskning, och inte till dem som sköter stiftelserna | Kristina Lagerström |
- Jättepension till Nordeas ordförande (Dagens Industri)
- Nordeas ex-VD fick superpension (Dagens Industri)
- Nordeas nye VD får också 150 miljoner (Dagens PS)
- m.fl.
Jag är inte emot att få bra betalt för ett arbete men utför men jag är i grunden emot detta beteende som sker i de stora bolagen. Det som är galet är att ägarna tillåter detta beteende – som egentligen är ett parasiterande på bolaget. Jag tror orsaken till detta är fenomenet ”andra-personers-pengar” – eftersom ägandet är så uppdelad på instituioner så finns där ingen ”person” som man behöver stå till svars inför.
Jag delar Torsten Janssons åsikt om dessa direktörs bonusar – han skriver i sin bok ”halvtid” – att lönen bör relateras till prestation. Fasta löner på över 100.000 SEK i månaden i Sverige är i princip bara löjliga. Att kvittera ut en sådan lön hade jag också skämts över. Däremot hade jag tyckt att det är helt OK att kvittera ut några miljoner efter lång tid om bolaget och aktien gått bra – antingen genom uppgång eller avkastning.
Jag tycker Torsten Jansson har ett väldigt bra förslag till lönesättning för VD eller nyckelpersoner i ett bolag.
Man skulle kunna diskutera ett system som vore bra för alla. Låt mig ge ett exempel på med en maxlön på 100.000 SEK i månaden plus bonus med följande villkor:
- 50.000 SEK i månaden om räntestabiliteten på eget kapital överstiger 10%
- 50.000 SEK i månaden om omsättningen ökar med mer än 10% utan sämre resultat
- X % av vinstökningen varje år som hålls inne och utbetalas löpande och retroaktivt två år senare. Förfaller om personen slutar eller om vinsten nästkommande år minskar.
- 50.000 SEK i månaden om bolaget slår generalindex
- 50.000 SEK i månaden om ägarnas avkastning i form av utdelning eller värdeökning överstiger 10% eller 20% årligen
- 50.000 SEK i månaden om bolaget utvecklas bättre än ett antal namngivna jämförelseföretag.
- 50.000 SEK i månaden om buttovinsten ökar mer än till exempel 2 procent.
- 50.000 SEK i månaden om man slår en förhand bestämd effektivtet.
- 50.000 SEK i månaden om man minskar kostnaderna i relation till omsättning och vinst (investeringar borträknade)
Visst måste man anpassa tal och procentsatser till rådande situationer. Men ser man på exeplet ovan hade vd haft en inkosmt på över 500.000 SEK i månaden – vilket hade varit OK om alla kraven hade uppfyllts.
Problemet är att väldigt många har mycket höga löner utan att prestera. Dessutom borde man ta med två tillägg.
- Ingen bonus utgår alls vid förlust, max 100.000 kronor vid resultatnedgång
- VD ska förbinda sig att köpa aktier i bolaget löpande och till marknadspris för minst 75% av bonusen efter skatt. Dessa får han tidigast sälja tre år efter förvärvstillfället.
Vidare borde VD får finansieringshjälp att köpa aktier till marknadspris för några miljoner för att även den vägen få ett rejält incitament. Anledningen till det är att då är VD med och tar en risk vilket är både nyttigt och bra.
Det jag verkligen tycker är riktigt bra med Torstens resonemang är tanken om risk. Idag är det nästan alltid ägarna som tar all risken. Vilken risk tar VD:n eller ordföranden på Nordea – ingen. De försöker sko sig på företagets beskostnad och den enda risken de tar är att få sparken. Denna risken eliminerar de också med hjälp av sina fallskärmar.
Fallskärmar tycker jag är för jäkliga. En VD sägs inte upp för att han gör ett bra jobb – tvärtom. Ofta är det för att resultatet har försämrats och inte gått i den förutbestämda riktningen. Varför skall då aktieägarna straffas en gång till? Det borde inte heller – ur VDs perspektiv – vara moraliskt att ta emot pengar man inte gjort sig förtjänt av. Eller inser man inte det? Eller var det alla andras fel att det gick som det gick?
Något nytt: Ny adress till bloggen – RikaTillsammans.se
Det som händer här på bloggen är inte lika omvälvande men ändock. Jag har äntligen tagit steget och bytt domän på bloggen från http://www.hurvikanblirikatillsammans.se till det mycket kortare och bättre www.rikatillsammans.se som är kortare och därmed betydligt lättare att komma ihåg och även bättre ur varumärkessynpunkt.
Något gammalt: Verktyg för din ekonomi och nätverk
Jag vill passa på och promota lite verktyg som finns här på bloggen, däribland simulatorn för att se hur bra du är på att tjäna så mycket pengar som möjligt till så låg risk som möjligt. Läs mer om verktygen här…
Något kommande: Omstrukturering av sajten till nästa år
Just nu känner jag att många av besökarna på bloggen tillhör kretsen som är superintresserade och motiverade. Jag vill även att den vanlige svensken ska bli intresserad av ekonomi och förbättra sin ekonomi. Om inte annat för att överleva harmoniseringen som kommer att ske under det kommande seklet.
Jag tar därför gärna emot feedback på vad som hade kunnat göra min blogg ännu bättre – mejla mig gärna på madwax(AT)rikatillsammans.se (byt ut (AT) mot @).
- Min självdeklaration måste skötas av en speciell dator eftersom deras vanliga datorer inte kan hantera siffrorna.
Här får du högsta räntorna just nu (obundet och med fria uttag):
Collector (minsta insättning 5000kr): 5,75%
Time finans: 5,75%
Parex Bank: 5,60%
Amfa Finans: 5,60%
Resurs bank: 5,50%
BRASKLAPP
Ovanstående är ju för kortsiktigt ”arbetslösa” pengar. Nu är det ju högdags att investera – en gammal regel är ju att köpa när där är blod på gatorna och enligt många har det aldrig flutit mer blod på gatorna än det gör nu. Läs mer här....
Källa: Veckans affärer