För ungefär två veckor sedan höll jag seminariet ”Mer pengar i din plånbok”. 30 personer dök upp vilket var helt fantastiskt! Det är något jag är oerhört stolt, tacksam och ödmjuk inför. Efter flera önskemål kommer här en återblick med video, powerpoint-slides och mina kommentar.

Innehållsförteckning

• Mål och Resultat
• Tips för din privatekonomi
  • Tips 1. Kapital för ekonomiskt oberoende och ränta-på-ränta
  • Tips 2. Spara 10% av din inkomst
  • Tips 3. Undvik Parkinsons lag
  • Tips 4. Se alla pengar som lika – mental bokföring
  • Tips 5. Se helheten i din ekonomi
  • Tips 6. Håll koll på din ekonomi mha Resultat- och Balansräkning
• Vad tyckte de som var där?

Mål och Resultat

Jag började prata om Mål och Resultat – det vill säga vikten av att se ett resultat som bara ett utfall av något som du har gjort eller inte har gjort. Ett resultat säger ingenting om dig som person. Om du inte kan hitta känslan av värde inom dig, kommer inget resultat i världen övertyga dig. Anledningen är att alla resultat har varit och kan inte ändras, hur gärna vi än hade velat. Vad det handlar om är att ha ett förhållningssätt till resultat som något att lära av. Med ovan sagt, presenterade jag MÅL, som egentligen inte är något annat än ett resultat, som vi väldigt gärna vill ha och som inte har inträffat än. Det är bara genom att ha satt upp mål som vi kan utvärdera huruvida ett resultat är bra eller dåligt. Läs gärna mer om Mål och Resultat i mitt inlägg – ”Vägval lönlöst utan mål” Nedan följer ett videoklipp från delen i seminariet som behandlade just mål och resultat

Nedan följer mina bilder om mål och resultat från powerpoint-presentationen jag använde. Klicka gärna på bilderna för att göra dem större. OBS! om det är så att du har problem för att videoklippet visas mitt i bilden, klicka upp en bild och scrolla sedan sidan nedåt.

 

Tips för din privatekonomi

Tips 1. Kapital för ekonomiskt oberoende och ränta-på-ränta

Det målet som de flesta som kom till seminariet hade gemensamt var att inom olika tidsperiode uppnå ekonomisk frihet. Det vill säga en sorts ekonomiskt oberoende där de passiva inkomsterna överstiger de totala utgifterna. Man kan helt enkelt leva på avkastningen från sitt kapital utan att behöva gå och arbeta med något man inte  önskar. Albert Einstein sa vid ett tillfälle att ”ränta-på-ränta” är den starkaste kraften vi människor någonsin har skapat. Pengar har en förmåga att skapa mer pengar om de sköts på rätt sätt och det är en nödvändighet att förstå hur ränta på ränta fungerar om man ska uppnå ekonomiskt oberoende. Klicka gärna på bilderna nedan för att göra dem större. Använd gärna även verktygen som bilderna hänvisar till:

• Praktiska verktyg på resan mot ekonomiskt oberoende,
• Kalkylator för ekonomiskt oberoende och
• Räkna på kraften i ränta på ränta

 

Tips 2. Spara 10% av din inkomst

Det andra tipset handlade om tipset från boken ”Rikaste mannen i Babylon”. I korthet går det ut på att redan de gamla babylonierna hade något som liknar dagens bankväsende. Precis som dagens banker ville babyloniernas banker ha säkerhet för sina krediter. Den stora skillnaden mellan då och nu, är att deras banker accepterade dig som person som säkerhet. Kunde du inte betala av dina skulder, blev du tvungen att arbeta av dem som slav vid stadsmuren.

Precis som då, var lusten att konsumera och spendera större än rädslan att sluta som slav.  Historien säger att 9 av 10 låntagare dog som slavarbetare vid muren. I boken Rikaste mannen i Babylon, berättas historien om att de förmögna hade principen att lägga undan 10% av alla sina inkomster. Detta tips återkommer genom historien både i bibeln, koranen och de flesta böcker om privatekonomi, senast i raden i Per Börjessons bok ”Så kan alla svenskar bli miljonärer”.

Tips 3. Undvik Parkinsons lag

Parkinsons lag om arbete lyder ungefär som följer:

En arbetsuppgift kommer att ta exakt den tid som är avsatt för ändamålet.

fritt översatt till privatekonomi lyder den:

Dina utgifter växer i exakt samma takt som dina intäkter

De flesta människor faller omedvetet offer för denna lag. När t.ex. det kommer en löneförhöjning, skattesänkning eller helt enkelt en händelse som ser till att inkomsten ökar, tar det inte lång tid innan utgifterna har ökat. När jag håller seminarier på skolor ibland och frågar studenter hur mycket pengar har ni över när månaden är slut brukar svaret bli ungefär 100 SEK. De kan inte för sitt liv förstå att svaret blir det samma när man frågar en grupp 40-åringar med arbete samma sak.

En av nycklarena till framgång är alltså att undvika att kostnaderna ökar i samma takt som dina inkomster. De flesta av oss som har varit studenter klarade av att leva på cirka 7.000 SEK som räckte till allt. Hur kommer det sig att det idag är i princip omöjligt för oss att göra det?

Tips 4. Se alla pengar som lika – Mental bokföring

De flesta av oss ägnar oss åt någon form av det jag brukar kalla för ”mental bokföring”. Penga på olika mentala konton är värda olika mycket trots att det egentligen är samma mängd pengar. Var ärlig mot dig själv när det gäller att svara på följande frågor:

Du är på casinot eller i din favoritaffär för att spela respektive shoppa. Igår vann du 10.000 SEK på Triss. Satsar du mer på ditt spelande eller köper du ett lite dyrare plagg?

Reflektera över svaret och ställ dig nu en variant på samma fråga:

Låtsas att du är på casinot eller i din favoritaffär igen. Igår fick du reda på att du hade kvar 10.000 SEK på ett sparkonto i din gamla bank. Ökar du insatsen på casinot ikväll eller köper du ett dyrare plagg?

Om du svarar ja, på den senare frågan är det stor risk att du ägnar dig åt någon slags mental bokföring. Andra varningstecken är:

• Du spenderar hellre en skatteåterbäring än sparade pengar
• Du tycker inte att du är en stor spenderare, eller att du är bra på att spara pengar, men har ändå inte mer pengar i slutet av året än du hade i början av det.
• Du har pengar på ditt sparkonto och samtidigt som du har stora skulder
• Du spenderar mer pengar med kreditkort än med kontanter, eller tvärtom.

 

Tips 5. Se helheten i din ekonomi

Det femte tipset är en variant på det fjärde, men med uppmaningen se din ekonomi som en helhet. Det vill säga att differentiera inte mellan ditt pensionssparande, dina fonder eller värdet på ditt hus. Allt det är dina tillgångar precis som CSN-lånet, bostadslånet och kreditkorts-skulden är dina skulder. Ett exempel på detta är en diskussion jag hade med en vän som kom till mig och var ledsen över att pensionssparandet hade sjunkit med 25% med följd av finanskrisen.

Det som han inte tog hänsyn till då var att vi hade löst ut hela aktieportföljen och den var räddad vilket var större delen av kapitalet. De 25% i pensionssparandet var alltså bara en väldigt liten av den totala helheten. Ägnar man sig åt mental bokföring eller differentiering leder det till att man i de flesta fall fattar felaktiga beslut som kostar en pengar.

Tips 6. Mät och följ upp din ekonomi med Resultat- och Balansräkning

Det finns många verktyg för företag att mäta och styra sin ekonomi men inte lika många för oss privatpersoner. Jag är en stark förespråkare för att använda en variant av Resultat- och Balansräkning även för privat bruk. Den ger nämligen enormt mycket information om hur ens ekonomiska situation ser ut och hur pengarna flödar i din ekonomi.

Innan vi kan börja arbeta med en resultat- och balansräkning krävs några grundläggande (och förenklade) definitioner:

• Intäkter är pengar som flödar IN i din ekonomi
• Kostnader/utgifter är pengar som flödar UT ur din ekonomi
• Tillgångar är saker som genererar inkomster – upphov till flöde av pengar IN i din ekonomi
• Skulder är saker som genererar utgifter – upphov till flöde ut ur din ekonomi

• Resultaträkningen visar intäkter och kostnader periodens resultat som saldo (intäkter minus utgifter)
• Balansräkningen är en uppställning av tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. De två sidorna i balansräkningen är definitionsmässigt lika, eftersom eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder.

Nedan följer några exempel på intäkter som brukar tas upp i Resultaträkningen

• Lön från arbete,
• Försäljning av varor och tjänster
• Avkastning från
  • värdepapper (t.ex. aktier, fonder, optioner etc.)
  • fast egendom (t.ex. fastigheter, skog, mark etc.)
  • verksamhet (t.ex. företag, mlm-system etc.)
• Övriga inkomster
  • bidrag och stöd
  • pension
  • sjukersättning
  • CSN-lån

Nedan följer några exempel på vanliga utgifter som tas upp i Resultaträkningen

• Försäkringar (hem, bil, båt, husdjur etc)
• A-kassa / Fackförening / Medlemsavgift
• Skatt (bil, moms, fastighetskatt)
• Boendekostnad (hyra, el, avgift)
• Utbildning (böcker, tidningar, utb.)
• Tele/Internet/Mobiltelefon
• Transportkostnader (bil, buss, tåg, flyg)
• Hälsa och Skönhet relaterade
• Kläder, prylar, sällanköpprylar
• Nöje och lyx (lunch ute, restaurang etc)
• Matkostnader
• Ränte- och investeringskostnader
• Amortering, pension, sparande, csn
• Övriga kostnader (barn, resor etc)

Nedan följer några exempel på tillgångar som brukar tas upp i Balansräkningen

• Värdepapper (aktier, fonder etc)
• Fast egendom (fastigheter, skog, mark)
• Verksamhet (företag, mlm)

• Immateriella rättigheter (patent, STIM, bokrättigheter etc)
• Fodringar (Andras skulder)
• Banktillgodohavanden (konto)
• Pensioner

• Tärande tillgångar  (bil, boende, prylar)

Nedan följer några exempel på skulder som brukar tas upp i Balansräkningen

• Banklån
• Reverser
• Kreditkortsskulder
• CSN-lån
• Privata skulder

Vidare definierade vi även följande nyckeltal:

• Kassa - är summan av alla dina pengar som du har tillgängligt på dina bankkonto och som du har kontant.
• Kassaflöde – är skillnaden mellan dina inkomster och dina utgifter
• Eget kapital – är skillnaden mellan summan av alla tillgångar och alla skulder (din förmögenhet)
• Soliditet - är nyckeltalet som berättar hur mycket av dina tillgångar som finansieras av ditt egna kapital
• Aktiva intäkter – är intäkter där du aktivt byter din tid eller din energi mot pengar. Exempel: jobb
• Passiva intäkter – är intäkter där du en gång skapat ett system som nu genererar intäkter utan att du behöver vara där och bidra. Exempel: bokrättigheter, stim-pengar, patent, mlm.
• Aktiva utgifter – är kostnader som du aktivt väljer att göra och där du får tid eller energi i utbyte mot dina pengar. Exempel: gå på restaurang, köpa tjänster såsom att någon städar, eller tvättar din bil etc.
• Passiva utgifter – är kostnader som uppträder även om du skulle ligga i sängen under en hel månad. Exempel: hyra, skatt, försäkringar
• Ekonomisk trygghet – Är ett procentuellt mått på hur nära du är din ekonomiska trygghet där dina passiva inkomster täcker dina passiva utgifter
• Ekonomisk frihet -Är ett procentuellt mått på hur nära du är din ekonomiska trygghet där dina passiva inkomster täcker dina passiva utgifter.

 

Vad tyckte de som var där?

Jag har fått fantastisk feedback som gör mig så himla glad och inspirerad att fortsätta. Nedan följer några kommentarer:

Jag skulle vilja passa på att tacka för igår, uppskattar att du höll det öppet så att jag fick möjligheten att komma förbi!

Det gav jätte mycket, det var väldigt roligt att se dig in action! Du är en naturbegåvning, du är väldigt pedagogisk!

Bra upplägg, mycket ambitiös material som kändes genomarbetat.

Göte

Tack för ett bra seminarium, även om jag har koll på det mesta du pratade om så var det inspirerande att se så många människor som var intresserade!

David

Tack, för en mycket lärorik kväll, Jan!

Katarina

Är du intresserad av nästa seminarietillfälle?

Jag kommer att hålla dessa seminarier med jämna mellanrum och när intresse finns. Mejla mig gärna på jan@rikatillsammans.se om du är intresserad av att komma när nästa tillfälle hålls.

Kommentera gärna eventuella förbättringsförslag!