I tidigare inlägg har jag rekommenderat fonder med höga sharpe-kvoter- dvs fonder som ger låg, men relativt säker avkastning till låg risk. Främst har jag tittat på fonder såsom Stella Nova, Helios och motsvarande. Motargument som kommit upp i diskussioner är att avkastningen i procent inte är så hög med jämförbara fonder som t.ex. avkastar 35% eller liknande.

Avkastningen i en fond spelar ingen roll för mig eftersom den kan jag styra hur jag vill genom att belåna den – det som jag däremot inte kan styra och som jag är helt beroende av är vilken risk som fonden tar. Följande räkneexempel visar hur jag tänker.

Antagande:

• För enkelhetens skull antar jag att Stella Nova avkastar 10% per år i till en risk på +/- 4%.
• jag har ett eget kapital på 50.000 SEK
• Jag har möjlighet till ett amorteringsfritt lån på 5% där jag lånar 1.000.000 SEK

Exempel 1) Klassisk investering – köp av fond-andelar

I det första exemplet gör vi ett klassiskt fondköp där jag köper andelar för så mycket pengar jag har tillgängligt – i detta fallet 50.000. Det ger mig då att på ett år tjänar jag mellan 3.000 och 7.000 SEK innan skatt om Stella Nova avkastar som det gjort historiskt.

Det ger mig en ROI (=vinst/insats) på eget kapital på mellan 6-14% och en kapitalvinst på mellan 3-7.000 SEK.

Exempel 2) Investering med enkel belåning

I det andra exemplet lånar jag 1.000.000 SEK amorteringsfritt till en ränta på 5%. På så sätt kan jag köpa fondandelar för den summan. Avkastar Stella Nova som den har gjort historiskt och jag använder mina 50.000 SEK för att betala av räntan, som egentligen är ca. 35.000 efter skatteavdrag.

ROI i värsta fall blir då:

ROI: 60.000 / 35.000 = 171%

ROI i bästa fall blir då:

ROI: 140.000 / 35.000 = 400%

Med mina 35.000 har jag alltså tjänat ihop 140.000 SEK genom att använda bankens pengar som hävstång. Jag har alltså höjt fondens avkastning med mellan 17 och 40 gånger genom att utnyttja hävstång. Genom att använda detta resonemang behöver jag aldrig jaga högavkastande fonder utan snarare fonder som leverar en stabil avkastning till låg eller begränsad risk.

Risken man får observera väldigt noga är om fonden faller utanför sin standardavvikelse – det vill säga eftersom fonden historisk har avvikit med +/- 4% gäller det att man håller koll på om denna gräns överskrids. Tittar man statistiskt över ett 100 års intervall kommer detta, allt annat lika, ske under 5 av åren. Det är nämligen som så att standardavvikelsen gäller i 95% av fallen.

Exempel 3) Dubbelbelåning med hjälp av mäklare

Om man är riktigt modig så kan man till och med belåna två gånger – om du får ditt lån på banken mot någon personlig säkerhet eller blanco så har man oftast möjlighet att även belåna fonden hos de flesta mäklare. T.ex. erbjuder Avanza belåning upp till 60% av fonden. Det vill säga att om du köper fonder för 1.000.000 SEK så är de säkerhet för ytterligare ett lån på 60% – dvs totalsumman 1.600.000 SEK. Med samma resonemang som i exempel 2 kan du få ut:

ROI (låg): 96.000 / 50.000 = 192%

ROI (hög): 224.000 / 50.000 = 448%

Slutsats

Med hjälp av belåning kan du alltså själv till hög grad styra vilken avkastning, ROI, som du vill ha på din investering. Det som är viktigt att tänka på är att ha en klar och tydlig strategi samt även ha gott utrymme så att fonden kan röra på sig utan att din mäklare tvångssäljer din position vid en temporär dipp vilket är bland det värsta som kan hända.

Jag kan inte nog betona att om du gör liknande affärer – var nog med att räkna på det och undersöka de olika scenariona och vad dessa får för betydelse för dig. Att arbeta med belåning är, som jag skrivit tidigare, som att ha ett laddat vapen – det kan vara din bästa vän samtidigt som det samtidigt kan bli din värsta fiende.

Vår strategi är att i framtiden använda detta sättet för att balansera upp vår portfölj så att vi får en rimlig avkastning till kalkylerad risk. :)