En artikel från det liberala magasinet NEO som inspirerar till en hel del reflektion över innebörden av ord som välfärd och trygghet. Givetvis är det den svenska medelklassen den handlar om. Dvs de flesta av oss.

Den kinesiska staten satte förra året upp mål för hur många dollarmiljonärer det skulle finnas om ett visst antal år. De anses behövas i det kommunistiska Kina.

Sverige har inte bara västvärldens fattigaste medelklass. Vi har dessutom den största koncentrationen (förutom USA) på de rikaste 10 %. Vi ligger sämst till på genomsnittet även om de rikaste drar upp det en hel del.

Detta leder till att vi investerar mindre i våra svenska företag och att vi inte har buffert för att våga ta risken att förverkliga t.ex drömmen om den egna rörelsen. Kanske inte ens att flytta för att ta det där bättre jobbet på annan ort.

Vart tredje hushåll har mer skulder än tillgångar. Halva befolkningen har mindre än 28 000 kronor.
Vi anses fixa att kylen går sönder men inte en vattenläcka i tvättstugan.

Svensken bedövar sig med storbildstv och annan shopping på kredit för att stå ut med loppet i ekorrhjulet.

Under lönehelgen blir halva befolkningen dubbelt så rik. Fundera över det.

Källa:
http://magasinetneo.se/aktuellt-nummer/nr-6-2007/22-29.pdf